Allsvensk special, del 2

Ingen Pär Eriksson i år, då får Wanderson agera enmanshow i GAIS. Bild: Nyheter24

På lördag sätter det igång igen. Le Allsvenskan, om man vill få den att låta mer sexig. Hela svenska folket skrattar åt den låga kvalitéen på och utanför planen, men när det väl är match skiter känslorna i det. Vi fastar på Fredriksskans, Söderstadion, Gamla Ullevi eller allt vad dom heter varannan helg för att heja, gråta, skrika, sjunga, bua och hoppa fram ens lag till seger.

Vi delar upp det såhär; igår listades 5 floppar och 5 tränare (scrolla förbi detta inlägg för att läsa), idag bjuder vi på ytterligare två fem-i-topp-listor, och imorgon torsdag kommer sluttabellen (märk att ordet "den tippade" saknas, då J&J alltid har rätt). Ska vi ta vid där vi slutade?

De fem genombrotten (FM-fantasternas del)

1. Daniel Sobralense (Kalmar FF)
För två år sedan såg jag honom i en match mot ett division 3-gäng uppe i Östersund. Då kan han ha varit sämst på plan. Två år senare har han utvecklat sitt humör, tempo, spelsinne och effektivitet på ett nästan avskyvärt bra sätt och är numera en av Allsvenskans bästa spelare. Nu ska bara alla utanför Kalmar se det också.

2. Theodor Elmar Bjarnason (IFK Göteborg)
Han skolades in på kanten förra hösten. Får han bara spela centralt i år kan han bli nästa stora export från Allsvenskan till en större liga. Han är bara 23 år gammal dessutom, det känns som att han borde vara äldre.

3. Emir Kujovic (Halmstad BK)
Jag har trott på Emir i ett år utan att han har fått genombrottet. Med en ny tränare och ett awesome mittfält bakom sig kan klubbar större än Celtic höra av sig nästa vinter.

4. Juan Robledo (Mjällby)
Bagarn Rosengren hade problem med tempot i Allsvenskan redan 2008 och det lär inte ha blivit bättre nu. Ett stort ansvar vilar på tvåmeterschilenaren Robledo, som varit suverän under sina 18 månader i Sverige och det är lite underligt att ingen Allsvensk klubb köpt upp honom ännu.

5. Miljan Mutavdžić (Malmö FF)
Han spelade bara en allsvensk match förra säsongen innan han åkte på en svår knäskada. Storväxt innermitt inte helt olik Viktor Elm i spelstilen, och håller han sig frisk kan han nog nå upp till samma nivå som Broakullasonen.

Nära: Christer Youssef (Djurgården), Fisnik Shala (Trelleborg)

De fem nyckelspelarna (den självklara delen)

1. James Keene (Elfsborg)
Precis som förra året. Ska Elfsborg vinna Allsvenskan måste Keene göra minst 12-13 mål. Räkna inte med att typ Bella ska göra det...

2. Babis Stefanidis (Brommapojkarna)
Nu när Haglund har lämnat krävs det att någon tar tag i BPs offensiv. Blir det en revanschsugen Stefanidis?

3. Marcus Ekenberg (Mjällby)
En i det närmaste komplett anfallare som måste leverera spel i nära landslagsklass ifall Grahn, Rosengren etc. inte lyckas. Når han 10-målsgränsen?

4. Wanderson (GAIS)
GAIS är en enmansshow utan dess like. Så mycket att Axen funderat på att köra utan anfallare så att Wanderson kan göra allting i offensiven själv.

5. Henrik Gustavsson (Åtvidaberg)
Fimpen Gustavsson har ett bra lag, men en ypperligt medelmåttlig trupp, framför sig. Därför är det nog en väldigt stor risk att han kommer få agera räddande ängel många gånger i år för sitt Åtvid. Frågan är om det räcker...

Nära: Henrik Rydström (Kalmar FF), Karl-Johan Johnsson (Halmstad)

/JH

Nordin Gerzic, som vanligt omgiven av försvarare. Bild: SvenskaFans.

De fem genombrotten (FM-fantasternas del)

1. Nordin Gerzic (Örebro SK)
Örebro siktar högt, och ska man lyckas slå sig in i någon slags toppstrid måste en spelare som Nordin Gerzic vara fantastisk. Gud vet att han har potentialen. Som Örebro-bo ser jag verkligen fram emot att se Nordin glida omkring på Behrn Arenas konstgräs och leverera passningar, distansskott och dribblingsräder.

2. Paulus Roiha (Åtvidaberg)
Detta är som sagt FM-fantasternas del, men när det gäller Roiha får vi gå tillbaka till CM01/02. Rätt stor talang var den då 21-årige Roiha i sitt HJK Helsingfors. Sedan dess har det blivit lite svängar i Holland, Belgien och Ungern innan han återvände till HJK. Nu ska han vara den som ser till att Åtvidaberg gör tillräckligt många mål för att klara sig kvar. Det kan gå.

3. Kasper Hämäläinen (Djurgårdens IF)
Sågade Djurgårdens finska satsning, men Hämäläinen såg ruggigt intressant ut i förra årets U21-EM i Sverige. Ståtlig mittfältare som lär vara allt det som Rajalakso egentligen inte alls är. Kommer vandra vidare till kontinenten rätt snart.

4. Tobias Grahn (Mjällby)
Ja, eftersom han inte kommer att floppa så blir det troligtvis en flipp och återupprättelse för Herr Grahn. Genombrott, kanske inte kan kallas det, men det finns nog ingen i Sverige som har goda minnen av Tobias Grahn som fotbollsspelare. I ett Mjällby fullt av ledargestalter som inte kommer att tolerera någon skit, och ett lag där Grahn lär få styra spelet från sin mittfältsplats, så kan det till slut på ordning på Tobias Grahn.

5. Emil Salomonsson (Halmstad BK)
Inte riktigt börjat lysa än, och det kanske inte går i år heller i och med att Halmstad ser ut som en betydligt mindre stabil klubb i år än tidigare. Hur som helst så är Emil en väldigt klok spelare för sin ålder, och lägg till att han både är rätt lång och dessutom har den snabbhet som krävs för att spela som yttermittfältare. Om han inte slår igenom på allvar i år så dröjer det nog inte mycket länge till i alla fall.

Nära: Daniel Sobralense (Kalmar FF), Marcus Astvald (Örebro SK)

De fem nyckelspelarna (den självklara delen)

1. Tobias Hysén (IFK Göteborg)
IFK Göteborg ser fruktansvärt bra ut på pappret, och Hysén är löken på laxen. SM Guld 2 lax 10, that is! Nejmen, Hysén kommer precis som förra året vara oerhört viktig med sitt målskytte för IFK.

2. Mattias Asper (Mjällby)
Är man nykomling så är man. Mjällby satsar på att anfalla sig bort från bottenstriden, och vad är då inte viktigare att ha än en fantastisk målvakt? Asper är så här på förhand en fenomenal sista utpost.

3. Henrik Rydström (Kalmar FF)
Finns nog ingen spelare i Allsvenskan som personifierar sitt lag mer än Rydström. Den spelare i europeisk fotboll - av de idag aktiva så klart - som varit tredje längst i sin klubb. Rydström är inget offensivt geni, och egentligen kanske inget defensivt heller, men hans personlighet och arbetsinsats är essentiell för KFF.

4. Kim Olsen (Örebro SK)
Fortsätter att utgå från att Örebro kommer att göra en grym säsong, och för det så behövs det att danske centertanken Olsen har en bra säsong. ÖSKs anfallsspel bygger mycket på att den centrale anfallaren kan hålla i och fördela bollen. Och sätta några mål själv, förstås.

5. Wanderson (GAIS)
Kanske den viktigaste spelaren i Allsvenskan av de alla, men hur sugen var han inte på en flytt till Holland i januari? Frågan är om han kan ladda om och vara lika bra som förra säsongen, då han i princip ensam sköt GAIS kvar i Allsvenskan. Klart är att han fortfarande hur som helst är väldigt viktig för sitt GAIS.

Nära: James Keene (Elfsborg), Dulee Johnson (AIK)

/JJ