Torres + Posh = Sant

Sergio Torres med en Art Garfunkelfrisyr. Även en Maxi Lopezfrisyr har förekommit tidigare år. Bild: FCPix.co.uk

Sergio Torres var som vilken 21-årig argentinare som helst. Spelade lokalfotboll, latjade på stranden, bodde hemma hos föräldrarna och hade ingen direkt utbildning. Framtiden var inte ljus, han levde i nuet. En dag tröttnade han på allt och valde att ta alla sina sparpengar och flyga till England (han hade ett italienskt pass då morföräldrarna kom därifrån, därför kunde han gå runt arbetstillståndreglerna). Efter visst tjat fick han provspela med Brighton and Hove Albion i två veckor under sommaren 2004. Det gick... sådär. Albionbossen sa att Torres inte hade en chans att lyckas i England. De flesta hade nog återvänt till Argentina vid det här laget med svansen mellan bena, men Torres blev snarare sporrad av de orden och sökte sig till amatörklubben Molesey FC. Två månader senare blev det en flytt till Basingstoke Town ett par divisioner uppåt. Han byggde sin en helt egen och väldigt annorlunda fotbollskarriär, men tvingades jobba på ett läkemedelsföretag och bo hos kameruanska flyktingar för att kunna överleva. Dagarna började med att han cyklade till jobbet klockan fem, jobbade i nio timmar, stack till träningen och sedan hem för att sova. Flera gånger var han så trött att han somnade i omklädningsrummet när tränaren hade matchsnack. Till slut förbjöd Basingstokes tränare att cykla vilket ledde till att en 20 minuters cykeltur byttes ut mot ett par timmas bussåkande.

Basingstoke Town spelar årligen en träningsmatch mot Wycombe. 2005 var inget undantag, och trots förlust med 8-2 blev Wycombes manager John Gorman så imponerad av argentinaren att han gav honom ett två-årskontrakt. Det var en jobbig förstatid; han fick inte speltid och dessutom drogs han med en allvarlig skada som höll honom borta i ett halvår. Det krävdes att Gorman skulle få lämna klubben för att Torres skulle etablera sig på allvar, och som han gjorde det! Med sitt extremt långa och blonda kallufs, sin argentinska spelstil, sin enorma längd, dominanta spelstil och sköna engelska blev han en fansfavorit. Många klubbar var intresserade av honom, men han valde Darren Fergusons Peterborough United sommaren 2008.

Det blev dock bara femton matcher sammanlagt under förra säsongen och han var utlånad till Lincoln City från september till januari den här säsongen. Efter utlåningen av Boyd till Nottingham Forrest har dock Torres fått chansen i Peterborough igen. Två raka starter och Torres kan börja drömma om Premier League igen. Dock har han redan uppnått det han ville med karriären:

Ha råd att köpa en bröllopsklänning åt sin syster, bevisa Albions tränare att han håller för engelsk fotboll, spela mot Chelsea och klara sig på egen hand i ett land flera hundra mil från familjen.

Vill man se Sergio Torres lira fotboll finns det mängder med Youtubeklipp på Buckinghamshires Maradona. En argentinare som klackar, chippar och dribblar som få andra, men som även lärt sig att vinna andrabollar, stå upp i närkamper och skricka fuck till motspelarna. Mannen som bara kunde säga "Hi my name is Sergio Torres" på engelska när han kom till landet har verkligen vuxit till sig och blivit en av Championships stora kulthjältar.

/JH