Martinez förstör Wigan

Bild: Guardian

Det går verkligen inte att blunda för längre - Wigan måste vara PLs mest överskattade lag. Allt snack om hur bra Roberto Martinez är som tränare börjar bara bli tröttsamt. Visst, han lyckades bra med Swansea trots små resurser men efterträdaren Sousa har ju gjort ett minst lika bra jobb (visst, han har byggt vidare på det Martinez skapade men detta var även så att Martinez hade ett bra lag att jobba med när han kom).

I Wigan har det mesta gått extremt fel. Man slutade elva ifjol och var närmare Europaspel än nedflyttning. Man tappade visserligen Valencia och Cattermole i somras, men av de tolv spelarna som Martinez har plockat in är det bara McCarthy och Diame som visat sig någorlunda duktiga såhär långt. Gohouri, Amaya, Jordi Gomez, Scotland, Sinclair, Caldwell etc. har bara varit med och sänkt standarden i laget. Dessutom har laget bara gjort 29 mål (bara Wolves och Pompey är sämre med sina 28) och bara två lag har släppt in fler mål; Burnley (65) och Hull (64). Siffror som inte är alltför smickrande, framförallt inte de förstnämnda då Martinez tydligen ska vara en offensivt tänkande manager.

Nä, Martinez må göra sin första säsong som PL-tränare men hade det inte varit för att det funnits tre så usla lag som Hull, Burnley och Pompey i ligan hade man åkt ur den här säsongen. Nu räddas man av de tre klubbarna plus N'Zogbias fantastiska form. Martinez har helt klart gjort Wigan från ett uppstickargäng till ett potentiellt nedflyttningsgäng och alla ignorerar det. Ignoreras det för länge kan PL-drömmarna snart vara över...

J&J drar till London imorgon för att bevittna Fulham - Wolfsburg samt Millwall - Brentford (och möjligen också QPR - Sheffield Wednesday). Detta gör att fredagens J&J listar troligen ställs in, men vi återkommer nog med någon slags resespecial istället.

/JH

J&J listar

Det här är bloggens författares alldeles egna lista. Här listar vi aktuella händelser och heta ämnen, eftersom vi är så förbannat fotbollstokiga och vet att även Du är det. Så här är det upplagt: fredagar 19:00 kommer en ny lista, varje vecka. Listningen är som sådan att vi börjar med det som är riktigt dåligt och jobbar oss neråt/uppåt mot något fantastiskt.

Alltså, det här gäller för de olika placeringarna:

1) Skandal
2) Dåligt
3) Helt OK
4) Bra
5) Mycket imponerande
6) Sanslöst underbart

¤ ¤ ¤

1. Portugisiska Ligaförbundet
Belenenses har tre gånger blivit kvar i Liga Sagres för att Ligaförbundet har skickat ned andra klubbar istället - trots att de tre klubbarna har haft en högre tabellplacering än Belenenses. Dessutom brukar avstängningsdomarna dröja till efter avstängningen är avklarad; så sent som igår kom beskedet att Hulks avstängning skulle gälla i 3 matcher. Problemet vad att ligaförbundet redan haft honom avstängd i 18 matcher och det är inte första gången något sådant här sker.

Dessutom brukar det vara allmänt kaos i ligan; klubbar som inte klarar av sin ekonomi, försöker fiffla med domarna och tvångsnedflyttningar har nästan blivit vardag för Liga Sagres. Mycket av detta beror på det fullständigt inkompetenta Ligaförbundet.

2. Engelska FA
Nu ska vi se, vad har man haft för sig senaste veckan... Jo, man valde att inte dra tillbaka Vermaelens absurt hårda röda kort, men det kan man väl ha lite förståelse för i alla fall. Vad som däremot ligger bortom fattning: varken Malouda eller Sturridge blir avstängda i efterhand för två riktigt fula armbågar på Portsmouthspelare (den ena fick bäras av planen på bår och med syrgasmask, den andre tappades på någon deciliter blod efter att näsan förvandlats till en kran). Vad mer? Visst ja, man har gett Portsmouth tillåtelse att sälja spelare för att klara ekonomin - man kan verkligen inte acceptera att man tillåtit en av sin ligas klubbar att skötas så katastrofalt. Och för att toppa det hela så avgick FAs VD Ian Whitmore i veckan på grund av orsaker som ännu inte är bekräftade.

3. Allsvenskan
Började ju katastrofalt. Uselt spel, usla planer, uselt väder, usla publiksiffror. Usla matcher, helt enkelt. Men när Malmö FF tog emot Örebro tidigare i veckan så var det nästan sommarkänsla över det hela. Grande MFF-tifo och allmänt fantastisk publik, propaganda-fotboll av hemmalaget och framför allt: en grön och fin gräsmatta. Nu är Allsvenskan på startlinjen i alla fall, och det finns inget som säger att resten av säsongen kommer vara lika tråkig som inledningen.

4. Lennon & Mjällby
Mowbray gjorde ett riktigt, riktigt dåligt jobb i Celtic. Trots, eller på grund av kanske, en massa värvningar, inklusive £65 000-i-veckan-Robbie Keane, så har man inte haft en chans att hänga på Rangers i tabelltoppen. Efter 0-4 (!!!!!) mot St Mirren fick den gamle WBA-tränaren gå. Nu väljer man att satsa på forna storspelaren Neil Lennon (som redan fanns i klubben på tränarsidan), och vid hans sida kommer ingen mindre än ännu en Celtic-legend, Johan Mjällby, stå. För det första är allt bättre än Mowbray för tillfället, och det ska bli spännande att se vad de gamla defensiva generalerna kan göra med Celtic under den resterande delen av säsongen.

5. Syrianska
Vilken trupp man förfogar över! Syrianska, ifjol en poäng från kvalplatsen till Allsvenskan, hade redan spelare som Sleyman, Skenderovic och Hagernäs i truppen; nu har man även hämtat in Dwayne Miller (Jamaicas förstemålvakt), Abgar Barsom, Martin Vunk (Ordinarie på Estlands mittfält), Peter Ijeh och Yussuf Saleh. Det är synd att Touma dras dit pengarna tar honom och att Syrianska lånat ut den förträffligt duktige Zatara, för annars hade förstaplatsen i Superettan år 2010 varit säkrad för klubben.

6. Lucas Barrios
Stark, smart, nyttig och en fruktansvärt bra målskytt. Dortmund har sannerligen gjort ett riktigt bra fynd när man hämtade Barrios från Colo Colo i somras. 15 mål och 5 assist har det blivit såhär långt, och han var helt strålande i matchen mot Leverkusen i helgen då han gjorde två mål. Frågan är om Dortmund får behålla Barrios i sommar? Sett till hur bra han är borde en flytt till England, Spanien eller Italien vara en självklarhet.

¤ ¤ ¤

Också värda att nämna:

Jaelbow
Brassen Jael kom i februari till Kalmar FF. Sedan dess har han hunnit med: tre gula kort för armbågstacklingar på två starter och tre korta inhopp, inget imponerande spel (rent av dålig långa stunder), bråk med minst två KFF-spelare på träningen och igår struntade han i att komma på träningen. Kalmar FF har inte haft turen på sin sida med värvningar det här året...

¤ ¤ ¤

Det var allt för den här veckan. Nu, tveka inte att kommentera

CSKA Sofia - Alltid i trubbel

Fansen är ju glada iallafall... Bild: Novinite.com

CSKA Sofia är en av Bulgariens mest framgångsrika klubbar genom tiderna. Hela 31 ligatitlar, 10 cuptitlar, ett par semifinaler i Cupvinnarcupen och Champions League och det var i den här klubben som Hristo Stoichkov fick sitt genombrott. Trots fina meriter är man en klubb som ständigt är i kaos.

En av de galnaste matcherna som någonsin har spelats var i den bulgariska cupen år 1985 mellan CSKA Sofia och Levski Spartak. CSKA vann med 2-1, men matchen präglades av stryktag, bråk och allmänt kaos hos samtliga spelare. Många av spelarna blev avstängda under lång tid, bland annat Hristo Stoichkov, och klubbarna blev uteslutna av det bulgariska fotbollsförbundet. Det tog ett år innan alla spelare och klubbarna fick vara med på samma villkor som övriga parter. Bland annat krävdes det att bägge klubbarna fick byta namn för att det skulle gå igenom.

Även i modern tid är man galna. Man har haft fler än tio tränare de senaste tio åren, en indisk ägare, Jean-Alains lillebror Yannick Boumsong i laget, blivit utslängda från Champions League på grund av för dålig ekonomi år 2008 (vilket lett till att man bytt ut ganska exakt hela truppen inför varje säsong) med mera. Man har även haft några spelare med svenskintresse som Kevin Amuneke (ex-Landskrona), Abderrahman Kabous (ex-Norrköping) och Garðar Gunnlaugsson (d.o.) i klubben tillsammans med bland andra Berbatov, Cauet, Stilian Petrov samt Martin Petrov.

Det senaste galna: man får spela tre matcher inför tomma läktare samt betala dryga böter för att fansen gjorde en så kallad "pitchinvasion" i en 0-4 förlust mot Lokomotiv Mezdra. Även Orlin Orlinov, en ung striker i klubben med ungdomslandslagsmeriter, har nu blivit häktad för att ha slagit en kvinna. Kort och gott: Det händer saker hela tiden i CSKA. Och folk som tror svenska klubbar har stora bekymmer...

/JH

Torres + Posh = Sant

Sergio Torres med en Art Garfunkelfrisyr. Även en Maxi Lopezfrisyr har förekommit tidigare år. Bild: FCPix.co.uk

Sergio Torres var som vilken 21-årig argentinare som helst. Spelade lokalfotboll, latjade på stranden, bodde hemma hos föräldrarna och hade ingen direkt utbildning. Framtiden var inte ljus, han levde i nuet. En dag tröttnade han på allt och valde att ta alla sina sparpengar och flyga till England (han hade ett italienskt pass då morföräldrarna kom därifrån, därför kunde han gå runt arbetstillståndreglerna). Efter visst tjat fick han provspela med Brighton and Hove Albion i två veckor under sommaren 2004. Det gick... sådär. Albionbossen sa att Torres inte hade en chans att lyckas i England. De flesta hade nog återvänt till Argentina vid det här laget med svansen mellan bena, men Torres blev snarare sporrad av de orden och sökte sig till amatörklubben Molesey FC. Två månader senare blev det en flytt till Basingstoke Town ett par divisioner uppåt. Han byggde sin en helt egen och väldigt annorlunda fotbollskarriär, men tvingades jobba på ett läkemedelsföretag och bo hos kameruanska flyktingar för att kunna överleva. Dagarna började med att han cyklade till jobbet klockan fem, jobbade i nio timmar, stack till träningen och sedan hem för att sova. Flera gånger var han så trött att han somnade i omklädningsrummet när tränaren hade matchsnack. Till slut förbjöd Basingstokes tränare att cykla vilket ledde till att en 20 minuters cykeltur byttes ut mot ett par timmas bussåkande.

Basingstoke Town spelar årligen en träningsmatch mot Wycombe. 2005 var inget undantag, och trots förlust med 8-2 blev Wycombes manager John Gorman så imponerad av argentinaren att han gav honom ett två-årskontrakt. Det var en jobbig förstatid; han fick inte speltid och dessutom drogs han med en allvarlig skada som höll honom borta i ett halvår. Det krävdes att Gorman skulle få lämna klubben för att Torres skulle etablera sig på allvar, och som han gjorde det! Med sitt extremt långa och blonda kallufs, sin argentinska spelstil, sin enorma längd, dominanta spelstil och sköna engelska blev han en fansfavorit. Många klubbar var intresserade av honom, men han valde Darren Fergusons Peterborough United sommaren 2008.

Det blev dock bara femton matcher sammanlagt under förra säsongen och han var utlånad till Lincoln City från september till januari den här säsongen. Efter utlåningen av Boyd till Nottingham Forrest har dock Torres fått chansen i Peterborough igen. Två raka starter och Torres kan börja drömma om Premier League igen. Dock har han redan uppnått det han ville med karriären:

Ha råd att köpa en bröllopsklänning åt sin syster, bevisa Albions tränare att han håller för engelsk fotboll, spela mot Chelsea och klara sig på egen hand i ett land flera hundra mil från familjen.

Vill man se Sergio Torres lira fotboll finns det mängder med Youtubeklipp på Buckinghamshires Maradona. En argentinare som klackar, chippar och dribblar som få andra, men som även lärt sig att vinna andrabollar, stå upp i närkamper och skricka fuck till motspelarna. Mannen som bara kunde säga "Hi my name is Sergio Torres" på engelska när han kom till landet har verkligen vuxit till sig och blivit en av Championships stora kulthjältar.

/JH

J&J listar

Roy Hodgson är inte med på listan den här veckan, men förtjänar ändå uppmärksamhet på bloggen. Bild: Guardian

Det här är bloggens författares alldeles egna lista. Här listar vi aktuella händelser och heta ämnen, eftersom vi är så förbannat fotbollstokiga och vet att även Du är det. Så här är det upplagt: fredagar 19:00 kommer en ny lista, varje vecka. Listningen är som sådan att vi börjar med det som är riktigt dåligt och jobbar oss neråt/uppåt mot något fantastiskt.

Alltså, det här gäller för de olika placeringarna:

1) Skandal
2) Dåligt
3) Helt OK
4) Bra
5) Mycket imponerande
6) Sanslöst underbart

¤ ¤ ¤

1. Juventus
Har den gamla damen avlidit? Vad är det frågan om? Juventus tappade i helgen 3-0, ett resultat man hetsade till sig efter redan tio minuter, till 3-3 mot seriens jumbolag Siena. På hemmaplan.

Juventus hade i veckan en 1-0-ledning på Craven Cottage mot Fulham i Europa League. Första mötet vann man med 3-1. Cannavaro drar på sig en målchansutvisning i första halvlek, Fulham spelar som i trans, hämtar upp, och Clint Dempsey chippar in 4-1 från 20 meter med bara några minuter kvar.

Vad är det frågan om? Har den gamla damen avlidit?

2. Sverige i Tyskland
Marcus Berg på bänken, Marcus Rosenberg brukar få hoppa in i slutminuterna, Rasmus Bengtsson på läktaren, Pelle Nilsson på bänken, Andreas Johansson växlar bänk med läktaren. Det är bara Matias Concha och Andreas Dahlen som får speltid av svenskarna som bor i Tyskland just nu. Det är synd, Bundesliga är en potentiellt förbättrad Eredivisie för svenska fotbollsspelare.

3. Ajax
80 mål framåt och 18 insläppta i ligan ger en målskillnad på +62, mycket tack vare att man besitter guldskoledaren Luis Suarez. Dessutom vann man med 4-1 mot PSV i helgen efter bland annat ett drömmål av Emanuelson, en av de många småspännande talangerna man fått fram på senare tid. Efter lite talangtorka under ett par år har man nu fått fram Eriksen, Alderweireld, Verthongen, de Jong etc. - talanger som inte är de mest uppskrivna, men som kommer bli riktigt bra fotbollsspelare hela bunten.

Ändå är ekonomin i botten och det ska mycket till för att man ska vinna ligatiteln i år. Martin Jol har aldrig turen på sin sida...

4. Paulinho till ÖSK
Örebroarna har tålmodigt gått och väntat. Det har snackats mycket om en transferbomb den här vintern, och det dröjde ända in till säsongens avspark innan den kom. Paulinho Guara har frälst kortsidor både hos Örgryte och Hammarby innan han drog iväg till sydkoreanska Busan, och är nu tillbaka i Allsvenskan på lån. Om det fanns folk som tvivlade på ÖSK:s chanser till en Allsvensk guldstrid, då lär de vara betydligt färre nu.

5. Champions League
Vi har inte kvar Real Madrid, vi har inte kvar Chelsea, och vi har inte kvar Milan. Men vi har två engelska lag i Arsenal och Manchester United, två franska lag i Lyon och Bordeaux, ett ryskt lag i CSKA Moskva, ett spanskt lag i Barcelona, ett italienskt lag i Inter och ett tyskt lag i Bayern München.

Länge leve mångfalden!

6. Europa League
De flesta av åttondelsfinalsmatcherna var spännande ända in i slutsekunderna, det blev mängder med mål (målsnittet igår var 4,25 mål/match), femdomarssystemet har varit väl godkänt, en hel del skrällar men ändå många tunga lag kvar i kvartsfinalerna (innehållande fem olika nationer bland lagen). Dessutom ska J&J (förhoppningsvis) se Fulham - Wolfsburg. Europa League är hetare än Champions League just nu.

¤ ¤ ¤

Också värda att nämna:

Lyon - ASSE 1-1
ASSE kan helt enkelt inte besegra Lyon. Oturen grinar klubben i ansiktet, fast dom är ju ändå en skön klubb.

¤ ¤ ¤

Det var allt för den här veckan. Nu, tveka inte att kommentera

Ytterliggare en CM-legend: Lionel Morgan

Det var några år sedan nu...

Wimbledon på CM 03/04 var ett av de roligaste lagen man kunde spela med (om det inte vore för £14 miljonersskulderna, såklart). Reo-Coker, Leigertwood, McAnuff och framförallt - Lionel Morgan. Det var unga spelare som kunde bli hur bra som helst, oftast nådde de landslagsklass och då tillhörde Wimbledon ändå Championship den årgången.

För Reo-Coker, Leigertwood och McAnuff har det gått rätt bra. Reo-Coker spelar reguljärt i Aston Villa och de två andra är för närvarandet i Championship. Lionel Morgan fick en helt annan karriär. Han slog igenom redan som 17-åring i Wimbledon, dit han kom redan som 10-åring. Tottenham ville ha honom, men istället för en affär bröt han ankeln och skadade knäet vilket gjorde att dom drog sig ur. Efter rehaben gjorde han succé i Englands U-19 landslag och fick även debutera för U-20 och Tottenham var fortsatt intresserade. De köpte honom faktiskt, men han skulle anlända först när hans skadebekymmer var slut så han kunde klara läkarundersökningen till 100%. Tyvärr gick Wimbledon i konkurs år 2004 och Lionel Morgan fick följa med till MK Dons vilket gjorde att Tottenhamdealen bröts. Bara dagar efter det beskedet valde Lionel att lägga skorna på hyllan - 21 år gammal.

Han var en av Englands största talanger på den här tiden. Kombinationen av styrka, snabbhet och teknik gjorde honom närmast ostoppbar på vänstermittfältet, men han var så pass bra att han gärna spelade på innermittfältet bara så att han skulle få mer boll.

Lionel Morgan kom från Broadwater Farm, en slags fotbollsskola baserad i stadsdelen Tottenham, London. Andra spelare som kommit därifrån är nämnda McAnuff tillsammans med Peggy Lokando (ex-Arsenal) och Jude Sterling (nu MK Dons). Vad som är gemensamt för de här spelarna är att de varit supertalanger i ung ålder (Lokando var dominant i flera engelska U-landslag), men inte lyckats på absolut högsta nivå. Fel träningsmetoder eller bara ren otur? Ironiskt nog är Lionel Morgan just nu tränare i... Broadwater Farm.

/JH

Kejsaren är död, hur länge leve kejsaren?

Valladolid anno 06/07 gjorde en av de bästa säsongerna ett lag i Segunda Division någonsin gjort. Med Mendilibar vid rodret lekte man hem ligan och därefter tog man två raka 15:e placeringar i La Liga. I år har det dock gått tyngre och man sparkade Mendilibar den 1:a februari. Det var synd på alla sätt och vis.

Mendilibar, eller José Luis Mendilibar Etxebarria om man föredrar det, hade tidigare bara en säsong i Eibar och ett halvår i Athletic Bilbao som största meriter innan han blev Valladolidtränare. Trots det lyckades han bygga upp en extremt homogen trupp, dominerad av spanjorer och med hjälp av väldigt lite pengar. Sesma är egentligen den enda värvningen som inte finansierats att försäljningar, och han kostade bara dryga €1 miljoner att hämta från Cadiz. Annars har pengar från försäljningarna av Pedro Leon (Getafe), Sergio Asenjo (Atletico Madrid) och Joseba Llorente (Villarreal) använts till värvningar, och inte ens en speciellt stor del av de pengarna användes faktiskt utan man gick ständigt plus på transfermarknaden.

Fast det är inte Mendilibars förmåga att bygga en trupp som imponerar. Han är en helt galen tränare. Almeria hemma eller Barcelona borta gör ingen skillnad - Valladolid ska spela sitt egna spel. En hyperoffensiv 17-årig ytterback får mer än gärna göra debut på Santiago Bernabeu och det funkar ju faktiskt ibland, fast allt som oftast släpper man in 4-5 mål samtidigt som man bara kan producera något enstaka mål framåt.

Mendilibar är dock klubblös nu och hans ersättare Onésimo Sánchez är cool på sitt sätt, läs den här Guardianartikeln för mer info, men resultaten har snarare blivit sämre efter att han tagit över (ännu ingen seger). Det pratas om att Mendilibar är aktuell som tränare för Deportivo nästa säsong och det vore mer än välkommet. Spanska tränare och många spanska lag har ofta en förmåga att vara rätt profillösa och tråkiga. Det behövs minst ett par Zemankopior i form av t.ex. Mendilibar i varje liga, framförallt i La Liga som ibland känns som en liga med 10 riktiga lag och 10 utfyllnadslag.

/JH

J&J listar

Glasgow Rangerslegenden Peter Lövekrands trivs uppenbarligen förträffligt bra uppe i norra Britannien. Bild: Adifferentleague.co.uk

Det här är bloggens författares alldeles egna lista. Här listar vi aktuella händelser och heta ämnen, eftersom vi är så förbannat fotbollstokiga och vet att även Du är det. Så här är det upplagt: fredagar 19:00 kommer en ny lista, varje vecka. Listningen är som sådan att vi börjar med det som är riktigt dåligt och jobbar oss neråt/uppåt mot något fantastiskt.

Alltså, det här gäller för de olika placeringarna:

1) Skandal
2) Dåligt
3) Helt OK
4) Bra
5) Mycket imponerande
6) Sanslöst underbart

¤ ¤ ¤

1. Bajenfansen
Jag tänker inte kalla fotbollsfans för apor eller barbarer. Men vad var det här egentligen? 16 bajare drar till AIK:s träning för att... se läskiga ut? Ärligt talat, åker man ut till AIK:s träning mitt på en vanlig veckodag får man faktiskt ställa till med nåt annat än en sån här scen. Självklart är det förkastligt att ens komma på tanken att dra ut och hota Eguren, men det här blev ju bara patetiskt. Jag tror inte att varumärket Hammarby har någon som helst respekt kvar ute i stugorna.

2. Berlin
Hertha Berlin lär åka ur Bundesliga och Union Berlin rasar som en sten i 2. Bundesliga efter en fin start på säsongen. Berlin kommer bli Europas överlägset största europeiska stad utan en klubb i högstadivisionen i fotboll nästa säsong om inget händer på direkten. Väldigt synd att det ska få ske just i Tyskland, som börjar bli lite av fotbollsromantikernas land. Inte på Italienvis, utan mer på nostalgi-, logik- och trevlighetsvis.

3. SWP v City
Shaun Wright-Phillips tokvägrar £70 000 i veckan. Och varför skulle han inte? Finns fullt med folk som varken är lika viktiga eller bra i City som lyfter en liknande eller till och med högre lön. Det är en fråga om att känna sig efterfrågad och behövd. Samtidigt finns det ju ingen utanför fotbollen som kan fatta hur man kan vara missnöjd med såna stålar. Manchester City fungerar inte som en normal fotbollsklubb ska fungera, och SWP beter sig inte som en normal person ska bete sig. Men på nåt sätt går det ändå jämnt ut.

4. Allsvenskan
Man möter fortfarande folk som ser uppriktigt chockade ut när man berättar för dom att Allsvenskan sätter igång i helgen. Det är extremt snöigt och planerna är totalt värdelösa. Det är ingen som helst hype i media och snacket går heller inte på stan. Det har varit en trist Silly Season och det enda som rörit runt i grytan är affären på punkt 1 på denna listan.

Men herregud. Det är ju ALLSVENSKAN. Äkta, svensk fotboll. Förbannat vackert är det.

5. Lukas Podolski
Han var en av de mest perfekta värvningarna i hela fotbollseuropa i somras. Hem till sin klubb Köln för att skjuta kvar dom i Bundesliga. En av Bundesligas största stjärnor i en av Bundesligas sämsta klubbar. Det tog till den femte omgången innan han gjorde det första målet. Det var ändå okey; Köln hade börjat säsongen uselt. Efter det gick det femton raka matcher utan att Podolski hittade målet en enda gång. Han spelade visserligen rätt uselt, men framförallt led han av en fruktansvärd otur/oskicklighet/självförtroendebrist framför mål. Fram tills i helgen.

Då mötte Köln såklart Podolskis gamla klubb Bayern München på hemmaplan. Vem som satte 1-0 målet (matchen slutade 1-1) behöver vi väl inte påpeka? Själva målet var det ju inte heller något fel på. Scwhwoschz! Allas våran Lukas är tillbaka.

6. Newcastle
Jag tror jag har sett fel kvart av Newcastle den här säsongen. Det var i slutet av 2-2-matchen mot WBA, och man spelade som samma jävla tråkiga grisgäng utan plan som man var under hela förra säsongen i PL. Men som sagt, jag måste ha sett fel kvart. Laget imponerar något enormt rent resultatmässigt, och senast i helgen slog man Barnsley med fantastiska 6-1 hemma på St. James' Park. 6 poäng ned till WBA, och då har man en match mindre spelad. Det känns som att en uppflyttning mer eller mindre är klar nu, men för säkerhets skull så väntar vi med gratulationerna.

¤ ¤ ¤

Också värda att nämna:

Real Madrid
Hur roligt är det med Kaka, Arbeloa, Xabi Alonso, Cristiano Ronaldo, Benzema, Granero och Albiol nu?

Le jour de gloire est arrivé!
Lyon slår ut Madrid, Lille spöar Liverpool och Marseille fixar oavgjort borta mot Benfica i sista minuten. Fin vecka för la France i Europa.

¤ ¤ ¤

Det var allt för den här veckan. Nu, tveka inte att kommentera

Allsvensk special, del 3

Och vinnaren är... Bild: Fotbolldirekt

Idag satte det igång igen. Le Allsvenskan, om man vill få den att låta mer sexig. Hela svenska folket skrattar åt den låga kvalitéen på och utanför planen, men när det väl är match skiter känslorna i det. Vi fastnar på Fredriksskans, Söderstadion, Gamla Ullevi eller allt vad dom heter varannan helg för att heja, gråta, skrika, sjunga, bua och hoppa fram ens lag till seger.

Vi delar upp det såhär; i förrgår listades 5 floppar och 5 tränare, igår bjöds vi på ytterligare två fem-i-topp-listor, och idag torsdag kommer sluttabellen (märk att ordet "den tippade" saknas, då J&J alltid har rätt). Ska vi ta vid där vi slutade?

Tippad sluttabell (den omöjliga-att-lista-delen)

1. IFK Göteborg - Typ samma elva som ifjol, fast ynglingarna är ett år äldre.
2. Kalmar FF - Räcker inte riktigt till. Behålla Sobralense högsta prio.
3. Halmstad - Grymt mittfält och anfall, nytändning med tränaren.
4. AIK - Innermittfält + anfall i hög klass, resten bara okej.
5. Gefle - Efter många års snickrande släpper det.
6. Elfsborg - Haglund lämnar i sommar, gamlingarna håller inte.
7. Örebro - Ett genuint bra lag som dock är för ojämna.
8. Malmö FF - Håller inte över 30 matcher. Svag defensiv.
9. Trelleborg - Utvecklas år för år.
10. Häcken - Ingen bred trupp, "det svåra andraåret".
11. Helsingborg - Karlsson är ett värdelöst val, får lita mycket på innermittfältet.
12. Djurgården - 17 A-lagsspelare plus massa juniorer håller inte över 30 matcher.
13. Åtvidaberg - En överraskning under våren, dalar under hösten.
14. Brommapojkarna - Vem tar hand om offensiven?
15. Mjällby - För naiva, avslutade säsongen sådär ifjol.
16. GAIS - Axen räcker inte till, Wanderson lämnar, truppen håller inte.

/JH

1. IFK Göteborg - En mestadels ung trupp som är både intakt och ett år äldre.
2. Kalmar FF - Om rätt spelare tar "nästa steg" kommer det att räcka långt.
3. AIK - Fortfarande en bra trupp, men har tappat för mycket.
4. Örebro SK - Jepp, tror stenhårt på ÖSK. Nya Kalmar. Kontinuitet.
5. Elfsborg - Rättar man till försvarsspelet så kan det bli ännu roligare i Borås.
6. Malmö FF - Rolle får jobba vidare - i år lär det fan bli nånting för MFF.
7. Helsingborgs IF - Ny tränare, turbulens i ledningen, tunnt med anfallare.
8. Trelleborgs FF - Stabila Trelleborg landar som vanligt i mitten.
9. BK Häcken - Succé förra året, kan nog inte följas upp.
10. Djurgårdens IF - långt ifrån toppen, men lär inte behöva bry sig om botten.
11. Gefle IF - Ser tunnare ut än på länge, men har kunigheten för att hänga kvar.
12. Mjällby AIF - har rutinen för att göra en riktigt bra säsong.
13. Halmstads BK - Njä, tror inte på Halmstad i år. Kommer sakna Janne Andersson.
14. IF Brommapojkarna - Gnetar på. Kan mycket väl klara sig kvar på kontinuitet.
15. GAIS - När Wanderson lämnar finns ingenting kvar.
16. Åtvidaberg - Ser allra svagast ut på pappret, men Åtvid andas Allsvensk fotboll. Kan gå på ren vilja.

/JJ

Allsvensk special, del 2

Ingen Pär Eriksson i år, då får Wanderson agera enmanshow i GAIS. Bild: Nyheter24

På lördag sätter det igång igen. Le Allsvenskan, om man vill få den att låta mer sexig. Hela svenska folket skrattar åt den låga kvalitéen på och utanför planen, men när det väl är match skiter känslorna i det. Vi fastar på Fredriksskans, Söderstadion, Gamla Ullevi eller allt vad dom heter varannan helg för att heja, gråta, skrika, sjunga, bua och hoppa fram ens lag till seger.

Vi delar upp det såhär; igår listades 5 floppar och 5 tränare (scrolla förbi detta inlägg för att läsa), idag bjuder vi på ytterligare två fem-i-topp-listor, och imorgon torsdag kommer sluttabellen (märk att ordet "den tippade" saknas, då J&J alltid har rätt). Ska vi ta vid där vi slutade?

De fem genombrotten (FM-fantasternas del)

1. Daniel Sobralense (Kalmar FF)
För två år sedan såg jag honom i en match mot ett division 3-gäng uppe i Östersund. Då kan han ha varit sämst på plan. Två år senare har han utvecklat sitt humör, tempo, spelsinne och effektivitet på ett nästan avskyvärt bra sätt och är numera en av Allsvenskans bästa spelare. Nu ska bara alla utanför Kalmar se det också.

2. Theodor Elmar Bjarnason (IFK Göteborg)
Han skolades in på kanten förra hösten. Får han bara spela centralt i år kan han bli nästa stora export från Allsvenskan till en större liga. Han är bara 23 år gammal dessutom, det känns som att han borde vara äldre.

3. Emir Kujovic (Halmstad BK)
Jag har trott på Emir i ett år utan att han har fått genombrottet. Med en ny tränare och ett awesome mittfält bakom sig kan klubbar större än Celtic höra av sig nästa vinter.

4. Juan Robledo (Mjällby)
Bagarn Rosengren hade problem med tempot i Allsvenskan redan 2008 och det lär inte ha blivit bättre nu. Ett stort ansvar vilar på tvåmeterschilenaren Robledo, som varit suverän under sina 18 månader i Sverige och det är lite underligt att ingen Allsvensk klubb köpt upp honom ännu.

5. Miljan Mutavdžić (Malmö FF)
Han spelade bara en allsvensk match förra säsongen innan han åkte på en svår knäskada. Storväxt innermitt inte helt olik Viktor Elm i spelstilen, och håller han sig frisk kan han nog nå upp till samma nivå som Broakullasonen.

Nära: Christer Youssef (Djurgården), Fisnik Shala (Trelleborg)

De fem nyckelspelarna (den självklara delen)

1. James Keene (Elfsborg)
Precis som förra året. Ska Elfsborg vinna Allsvenskan måste Keene göra minst 12-13 mål. Räkna inte med att typ Bella ska göra det...

2. Babis Stefanidis (Brommapojkarna)
Nu när Haglund har lämnat krävs det att någon tar tag i BPs offensiv. Blir det en revanschsugen Stefanidis?

3. Marcus Ekenberg (Mjällby)
En i det närmaste komplett anfallare som måste leverera spel i nära landslagsklass ifall Grahn, Rosengren etc. inte lyckas. Når han 10-målsgränsen?

4. Wanderson (GAIS)
GAIS är en enmansshow utan dess like. Så mycket att Axen funderat på att köra utan anfallare så att Wanderson kan göra allting i offensiven själv.

5. Henrik Gustavsson (Åtvidaberg)
Fimpen Gustavsson har ett bra lag, men en ypperligt medelmåttlig trupp, framför sig. Därför är det nog en väldigt stor risk att han kommer få agera räddande ängel många gånger i år för sitt Åtvid. Frågan är om det räcker...

Nära: Henrik Rydström (Kalmar FF), Karl-Johan Johnsson (Halmstad)

/JH

Nordin Gerzic, som vanligt omgiven av försvarare. Bild: SvenskaFans.

De fem genombrotten (FM-fantasternas del)

1. Nordin Gerzic (Örebro SK)
Örebro siktar högt, och ska man lyckas slå sig in i någon slags toppstrid måste en spelare som Nordin Gerzic vara fantastisk. Gud vet att han har potentialen. Som Örebro-bo ser jag verkligen fram emot att se Nordin glida omkring på Behrn Arenas konstgräs och leverera passningar, distansskott och dribblingsräder.

2. Paulus Roiha (Åtvidaberg)
Detta är som sagt FM-fantasternas del, men när det gäller Roiha får vi gå tillbaka till CM01/02. Rätt stor talang var den då 21-årige Roiha i sitt HJK Helsingfors. Sedan dess har det blivit lite svängar i Holland, Belgien och Ungern innan han återvände till HJK. Nu ska han vara den som ser till att Åtvidaberg gör tillräckligt många mål för att klara sig kvar. Det kan gå.

3. Kasper Hämäläinen (Djurgårdens IF)
Sågade Djurgårdens finska satsning, men Hämäläinen såg ruggigt intressant ut i förra årets U21-EM i Sverige. Ståtlig mittfältare som lär vara allt det som Rajalakso egentligen inte alls är. Kommer vandra vidare till kontinenten rätt snart.

4. Tobias Grahn (Mjällby)
Ja, eftersom han inte kommer att floppa så blir det troligtvis en flipp och återupprättelse för Herr Grahn. Genombrott, kanske inte kan kallas det, men det finns nog ingen i Sverige som har goda minnen av Tobias Grahn som fotbollsspelare. I ett Mjällby fullt av ledargestalter som inte kommer att tolerera någon skit, och ett lag där Grahn lär få styra spelet från sin mittfältsplats, så kan det till slut på ordning på Tobias Grahn.

5. Emil Salomonsson (Halmstad BK)
Inte riktigt börjat lysa än, och det kanske inte går i år heller i och med att Halmstad ser ut som en betydligt mindre stabil klubb i år än tidigare. Hur som helst så är Emil en väldigt klok spelare för sin ålder, och lägg till att han både är rätt lång och dessutom har den snabbhet som krävs för att spela som yttermittfältare. Om han inte slår igenom på allvar i år så dröjer det nog inte mycket länge till i alla fall.

Nära: Daniel Sobralense (Kalmar FF), Marcus Astvald (Örebro SK)

De fem nyckelspelarna (den självklara delen)

1. Tobias Hysén (IFK Göteborg)
IFK Göteborg ser fruktansvärt bra ut på pappret, och Hysén är löken på laxen. SM Guld 2 lax 10, that is! Nejmen, Hysén kommer precis som förra året vara oerhört viktig med sitt målskytte för IFK.

2. Mattias Asper (Mjällby)
Är man nykomling så är man. Mjällby satsar på att anfalla sig bort från bottenstriden, och vad är då inte viktigare att ha än en fantastisk målvakt? Asper är så här på förhand en fenomenal sista utpost.

3. Henrik Rydström (Kalmar FF)
Finns nog ingen spelare i Allsvenskan som personifierar sitt lag mer än Rydström. Den spelare i europeisk fotboll - av de idag aktiva så klart - som varit tredje längst i sin klubb. Rydström är inget offensivt geni, och egentligen kanske inget defensivt heller, men hans personlighet och arbetsinsats är essentiell för KFF.

4. Kim Olsen (Örebro SK)
Fortsätter att utgå från att Örebro kommer att göra en grym säsong, och för det så behövs det att danske centertanken Olsen har en bra säsong. ÖSKs anfallsspel bygger mycket på att den centrale anfallaren kan hålla i och fördela bollen. Och sätta några mål själv, förstås.

5. Wanderson (GAIS)
Kanske den viktigaste spelaren i Allsvenskan av de alla, men hur sugen var han inte på en flytt till Holland i januari? Frågan är om han kan ladda om och vara lika bra som förra säsongen, då han i princip ensam sköt GAIS kvar i Allsvenskan. Klart är att han fortfarande hur som helst är väldigt viktig för sitt GAIS.

Nära: James Keene (Elfsborg), Dulee Johnson (AIK)

/JJ

Allsvensk special, del 1

Ingen Elm Street i år, men vad gör det när Nanne är #1? Bild: Barometern

På lördag sätter det igång igen. Le Allsvenskan, om man vill få den att låta mer sexig. Hela svenska folket skrattar åt den låga kvalitéen på och utanför planen, men när det väl är match skiter känslorna i det. Vi fastar på Fredriksskans, Söderstadion, Gamla Ullevi eller allt vad dom heter varannan helg för att heja, gråta, skrika, sjunga, bua och hoppa fram ens lag till seger.

Vi delar upp det såhär; idag kommer två topp-5 listor, imorgon kommer yttligare två och på torsdag kommer sluttabellen (märk att ordet "den tippade" saknas, då J&J alltid har rätt). Ska vi köra igång direkt?

De fem största flopparna (den provokativa delen)

1. Jani Lyyski (Djurgården)
Lovordad som en blivande lagkapten, men för att vara det måste man vara en duktig fotbollsspelare. Det har mest varit snack om hur han beter sig och lite om hur han är som spelare. Det finns en ganska stor chans att Lyyski blir årets Tauer.

2. Yannick Bapupa (Kalmar FF)
Kommentar överflödig.

3. Conny Karlsson (Helsingborg)
Den största floskelgubben på jordklotet. Hans mantra är "bra anfallsspel och stabil defensiv", men han vet inte ett enda skit om hur han ska få ut det. När han tränade KFF år 2002 värvade han samman en offensiv bestående av Vesa Vasara, Alysson och Patrik Elmander. Det är nog den sämsta offensiven Allsvenskan någonsin har skådat. HeIF får vara glada om man slipper bottenstriden med CK vid rodret.

4. Martin Lorentzson (AIK)
En "offensivt duktig ytterback i Superettan" är knappast en "defensivt duktig ytterback i Allsvenskan". Fråga bara till exempel Alex. Hell, till och med Jan Tauer var ju bra när han spelade två matcher mot Superettanmotstånd (Assyriska i kvalet). Lorentzson har redan blivit duktigt uppsnurrad av tekniskt begränsade Daniel Mendes på försäsongen, en Daniel Mendes som varit i svag form de här månaderna.

5. Agon Mehmeti (Malmö FF)
Nä, inte i år heller...

Nära: Kayke (Häcken), Kyle Patterson (GAIS)

De fem bästa tränarna (Den omöjliga-att-lista delen)

1. Nanne Bergstrand (Kalmar FF)
Obestridlig etta.

2. Sixten Boström (Örebro)
Välskolad och ett offensivt grundtänk som funkar bra när defensiven besitter högklassiga spelare. Nu har han en landslagsmässig målvakt, två landslagsrutinerade backar och pånyttfödda Wowoah där bak. Då blir det även åka av framåt.

3. Pelle Olsson (Gefle)
Spelar anonymt och vill vara anonym för att man ska kunna bygga något stort i lugn och ro. Han är mästerligt smart, Pelle. När knycker någon större klubb honom?

4. Tom Prahl (Trelleborg)
Ytterliggare en sådan där "tänk långsiktigt, logiskt och förnuftigt"-tränare på listan, men visst är dom kramgoa och härliga? Prahl har bättre ekonomiska förutsättningar än Gefle och sämre resultat än Nanne, därav att han kommer först på en fjärdeplats.

5. Jonas Olsson/Stefan Rehn (IFK Göteborg)
Att spela guld 2010 till ett lag som inte bara spelar med ungdomar, utan dessutom verkligen litar på dom, är bra nog för en plats på den här listan.

Nära: Peter Gerhardsson (Häcken), Mikael Stahre (AIK)

/JH

Nanne är så grande att han förtjänar samma bild även på det andra stället i den här artikeln.

De fem största flopparna (den provokativa delen)

1. Yannick Bapupa (Kalmar FF)
Har redan gjort bort sig på ett sätt som ingen annan i svensk fotboll gjort på väldigt länge. Synd, hans spelkvaliteter kunde varit guld värda i KFF.

2. Josef Elanga (Malmö FF)
Farligt nära Bapupa-klass på Elanga. Ska han peta Ricardonho, eller värvades han bara för att sprida osäkerhet i truppen?

3. Alla finländare i Djurgården
Fyra nya finnar som går direkt in i Djurgårdens centrallinje, plus Sjölund som knappt var med förra säsongen. Antingen så bär det eller så brister det. Jag tror att det brister. Med reservation för att Herr Hämäläinen kommer att göra succé.

4. Robin Malmqvist (Halmstad)
23 år ung men har ändå hunnit med en hel del a-lagsfotboll i Öster. Halmstad inleder ett ny era utan Janne Andersson, och frågan är om man inte behövt någon stabilare sista utpost att kunna luta sig mot.

5. Sebastian Eguren (AIK)
Saker och ting måste sättas i sitt perspektiv. Eguren har under sin tid i Villarreal spelat mot de bästa klubbarna i världen. För det första är det ofattbart att han går till AIK. För det andra så undrar jag var AIK får alla pengar ifrån. Eguren är en defensiv mittfältare av god La Liga-klass. Ska han verkligen ersätta Ivan Obolo? Eguren kommer inte att hänga drömmål från 30 meter i alla fall.

Nära: Stefan Selakovic (IFK Göteborg), Micke Dahlberg (Gefle)

De fem bästa tränarna (Den omöjliga-att-lista delen)

1. Nanne Bergstrand (Kalmar FF)
Det finns ett skimmer av magi kring hela den föreningen, och Nanne har väldigt stor del i det. Överlägsen etta.

2. Stefan Rehn/Jonas Olsson (IFK Göteborg)
Ger de unga spelarna chansen, spelar en attraktiv fotboll, har en sympatisk framtoning, är taktiskt väldigt skickliga och scoutar fram duktiga nyförvärv. Det är klart att Blåvitt ska vara med i toppen varje år, men Rehn och Olssons får det att se väldigt enkelt ut.

3. Sixten Boström (Örebro SK)
Finländaren har gjort ett enormt jobb i ett tålmodigt ÖSK. Med en anonym trupp lyckas man ändå spela en väldigt underhållande fotboll hemma på Behrn Arena, och den stora frågan är om man kan blanda sig i toppstriden på riktigt i år.

4. Peter Gerhardsson (Häcken)
Det han och hela Häcken gjorde förra säsongen är helt enkelt en bragd utan dess like i Allsvenskan de senaste åren.

5. Tom Prahl (Trelleborg)
Ständigt denne Prahl. Trelleborg FF är helt enkelt i bästa möjliga händer ännu en säsong. Kan de ta nästa steg i år?

Nära: Mikael Stahre (AIK), Pelle Olsson (Gefle)

/JJ

Hoffenheim visar sitt rätta jag

Lite för lite sånt här i år för Hoffenheim. Bild: Les-Transfers

Förra året var Hoffenheim halva Europas favoritlag i Tyskland. "Dom är ju så roliga och spännande!" skrek många och diskussionerna om Ibisevic skulle välja Spanien, Italien eller Spanien var många och långa. Alla hoppades att man skulle slå ned Bayern Munchen från tronen. I år är det annat liv i luckan. Ifjol vid den här tiden; toppstrid. I år; en tolfteplats i ligan med "bara" 12 poäng till nedflyttning.

Hemmaspelet är, som ifjol, ingen jättesuccé. Frågan är om inte klubbens snabba utveckling på planen varit alldeles för snabb för att man ska känna att det är "ens borg" man spelar på, inte många av spelarna har varit med särskilt länge (lagkaptenen är ju en bänkad, medelmåttlig svensk som varit där 2,5 år...) vilket har gjort att man kanske inte ännu fått den där "klubbkänslan" i truppen. Ett annat problem är att man ännu inte vunnit mot något av de bättre lagen hitills; visst, oavgjort mot Schalke och Bayern Munchen men i övrigt förluster. Laget räcker helt enkelt inte till. Simunic, Hildebrand och Carlos Eduardo är spelarna den här säsongen som hållt hög Bundesligaklass. Spelare som Ibisevic, Obasi, Salihovic, Beck, Compper och Weis (de tre sistnämnda har spelat landslagsfotboll) har inte varit att känna igen i år. Rangnick har bytt 4-3-3 mot en med 4-2-3-1 men för att spela det krävs ändå en viss prägel av kantspelare, något som saknas helt. Demba Ba och Carlos Eduardo ska inte behöva springa runt där ute.

Visst, det är det legendariska svåra andra-året, men frågan är om inte Rangnick kört fast? Alla har lärt sig hur Hoffenheim spelar och värvningarna klickar inte 100%-igt. En Lars Stindl att stabilisera upp mittfältet, en Maik Franz som Simunickollega och en bra partner till Ibisevic är nog vad som behövs. Pengar finns, det finns fortfarande människor som är villiga att betala mycket pengar för Ba, Obasi och Beck. Unge Zuculini måste också komma in i det snart, en skada har förstört mycket men han har inte imponerat när han fått chansen, utan snarare varit direkt dålig.

Hoffenheim har mycket att jobba på om man vill slåss om Europacupplatserna...

/JH

Gammal är äldst

En av mååånga 30+:are i Pompey. Bild: Omonaijamag

I gårdagens lista slängde jag ur mig att Bologna troligen av Europas äldsta trupp. Det var helt fel av mig, faktum är att jag inte ens var nära. Med en snittålder på 28,5 år är man runt topp-15 i Europa, men nästan två år ifrån den överlägsna segraren; AC Milan. Listan är gjord från samtliga europeiska klubbar från de två högsta divisionerna.

1. Milan (Italien; 30,4)
2. Portsmouth (England; 29,7)
3. FC Girona (Spanien; 29,4) och Juventus (Italien)
4. Unirea Urziceni (Rumänien; 29,3)
5. AO Kavala (Grekland; 29,2)
6. APOEL Nikosia (Cypern; 29,1)
7. Stoke (England; 29,0) och Hull (England)
8. Roma (Italien; 28,9)
9. Bohemians Prag (Tjeckien; 28,8) och Hercules (Spanien)
10. Mouscron (Belgien; 28,7), Dinamo Briansk (Ryssland) och Dundee FC (Skottland)

Äldsta svenska klubben? Elfsborg och Mjällby med sina 26,5 år.

Kollar man på de yngsta trupperna är Malmö FF bland de bästa i norra Europa med sina 22,8. Balkanländerna och däromkring är dock en klass för sig med snittåldrar under 22 år. Yngst i de fem största ligorna? Hoffenheim med 23,6 år.

/JH

J&J listar

Javier Pastore och Abel Hernandez, Palermos mycket lysande framtid. Bild: Daylife.

Det här är bloggens författares alldeles egna lista. Här listar vi aktuella händelser och heta ämnen, eftersom vi är så förbannat fotbollstokiga och vet att även Du är det. Så här är det upplagt: fredagar 19:00 kommer en ny lista, varje vecka. Listningen är som sådan att vi börjar med det som är riktigt dåligt och jobbar oss neråt/uppåt mot något fantastiskt.

Alltså, det här gäller för de olika placeringarna:

1) Skandal
2) Dåligt
3) Helt OK
4) Bra
5) Mycket imponerande
6) Sanslöst underbart

¤ ¤ ¤

1. Fotbollsklubbarnas ekonomi
Pompey går åt fanders och Rangers behöver vinna ligan. Det har vi redan rapporterat om. Utöver dessa finns ju så klart Manchester United och Liverpool som det också ser riktigt dåligt ut på pengafronten. Senast i raden av storklubbar som inte klarar av att vara självförsörjande är Sevilla, PSV och Ajax. Ett fåtal människor inom fotbollsbranschen har höjt ett varningens finger över att klubbarna måste bättre se över sin ekonomi, men inte många har lyssnat. Frågan är hur många fler av Europas stora klubbar - i de lägre serierna är det ännu vanligare - som kommer att behöva stå där med skam-hatten inom de närmaste åren.

2. Paris SG
Man har sex spelare som inom det senaste året varit franska landslagsmän, man besitter mängder med talang i Sakho, Erding, Chantome etc., tränaren Kombouaré fick de tre spelarna han ville ha inför säsongen, man slutade på en sjätteplats förra säsongen, Sessegnon är en av ligans bästa spelare och den enda positionen som möjligen inte håller hög Ligue 1-klass är högerbackspositionen med Ceara. Ändå ligger man först på en tolfteplats i ligan och förlorade matchen mot Marseille i helgen med klara 3-0. PSG är ett riktigt skämt numera och det är tragiskt att se att en sådan fin klubb från en sådan stor stad ständigt hamnar på platserna 10-15 i tabellen.

3. Ruhrderbyt
Visst, en vändning av Schalke på hemmaplan som ledde till att laget verkligen är med i toppstriden i ligan, men den stora nerven, de hårda duellerna och den fantastiska atmosfären infann sig aldrig i matchen. En okey match med bra fans, men Ruhrderbyt ska ju vara (en av) Europas största match(er).

Annat var det i höstas, när Neuer firade framför Dortmundklacken, Dortmundfansen kallade domaren för ett vandrande skämt och store tuffe Grosskreutz grät ut efter matchen. Hets, hets!

4. Svenska landslaget
Lagerbäck gjorde ett fantastiskt jobb, men J&J är väldigt intresserade av vad Hamrén kan göra med en ny generation spelare och ett nytt fotbollstänk. Mot Wales såg det riktigt bra ut i andra halvlek, och det var en fröjd att se ett svenskt landslag föra spelet så väl som man gjorde det. Nu var motståndet knappast av någon hög klass, men 1-0 var en bra start på Hamréns landslagskarriär (för ärligt talat, de tidigare matcherna har alla sina invändningar mot att kallas "första testet").

5. Adailton
Adailton är inne på sin tolfte säsong i Italien, men aldrig har han varit hetare än vad han är nu. Brassen som börjar få gråa hår bytte inför säsongen 2007/2008 från Genoa till Bologna, men han har haft skadeproblem och även problem med att platsa i laget. I helgen mötte han sin gamla klubb Genoa. Resultatet? 4-3 till Bologna, Adailton gör tre mål och spelar fram till det fjärde. Bologna är snart mer beroende av Adailton den här säsongen än vad man var av Di Vaio ifjol.

Bologna ska ha mycket cred för att man lyckas så bra trots att 8-9 av startspelarna är 30 år eller äldre. Jag skulle inte bli förvånad om Bologna har fotbollseuropas äldsta trupp. Den enda spelaren under 23 år är lånet Savio Nsereko...

6. Palermo
Den rosa sicilianska klubben hittade rätt med Delio Rossi som tränare, och president Zamparini kommer nog lyckas med bedriften att bara sparka en enda tränare under en hel säsong i år. Helt klart står det i alla fall att Palermo är på väg mot något väldigt stort. Efter 2-0-segern mot Juventus i Turin, något som är hur stort som helst nere i syditalien, ligger laget fyra och sitter definitivt i förarsätet vad gäller den fjärde och sista Champions League-platsen. Med Miccoli, Pastore, Liverani, Kjaer och Sirigui i storform, och framför allt den oerhört underskattade Delio Rossi på bänken, gör Palermo en fantastisk säsong.

¤ ¤ ¤

Också värda att nämna:

Serie A-helgen
Hatmötet Viola - Juve, Scudettojakten Roma - Milan, ö-derbyt Cagliari - Catania och målgarantin Inter - Genoa.
Avanti!

¤ ¤ ¤

Det var allt för den här veckan. Nu, tveka inte att kommentera

"All Costa Rican" eller "All Purple" låter inte alls lika bra som nya zeeländarnas "All Black", fast budskapet går ju fram ändå. Bild: Mediotempo

I dagsläget finns det fyra proffsklubbar i hela världen (vad jag vet) som har en uttalad filosofi om att enbart använda inhemska fotbollsspelare. Det handlar såklart om Athletic Bilbao (Spanien/Baskien) tillsammans med Saprissa (Costa Rica), Nacional (Ecuador) och Chivas (Mexiko).

Visst, samtliga av klubbarna har haft flertalet utländska tränare, men på spelarsidan har man hållt stenhårt på nationalitet; så mycket att Athletic åkte ned till Sydamerika för att försöka fiffla fram baskiskt pass till någon argentinsk stjärnlirare och övertala fotbollsvärlden att "jo, han är en baskier!". Vad som dessutom är gemensamt med de här klubbarna är att dom är väldigt framgångsrika inom landets gränser. Athletics storhet känner alla, Saprissa är landets överlägsna dominanter tillsammans med Alajuelense, Nacional är en av landets mest populära klubbar och vann ligan senast 2006, samma år som även Chivas vann Aperturan senast.

Det konstiga är att ju hårdare de här klubbarna har tagit på nationalitetgrejen, ju bättre har det gått för dom. Chivas har blandat in flertalet amerikanskättade mexikaner i laget och är väl utan tvekan den klubben det går "sämst" för utav de här lagen. Saprissa vet knappt att det existerar fotboll utan ön och Athletic samt Nacional har försökt att kolla utomlands rätt mycket efter spelare som kringår "reglerna".

Själv anser jag inte att nationalitet inte spelar någon större roll, däremot är det betydligt roligare om en spelare kommer ifrån trakterna. Ett PSG fyllt med parisare eller ett Arsenal med elva Londonfödda i startelvan, det är fotboll. En norrlänning från norraste Norrland har inte mycket mer gemensamt med Kalmar FF än vad en dansk har...

/JH