27 december 2010

DHOF blir moralkärringar

Såhär i juletider ska man såklart vara en god människa. Enligt Wikipedia kan godhet betecknas som det som är moraliskt rätt, någonting som även avspeglas inom fotbollen. Vi (eller; de flesta) gillar hellre en välskött förening som Cagliari än en förening som Man City som bryter moralbarriärer dag efter dag. Därför ställde jag mig frågan; vilken klubb är den mest goda klubben som finns i dagsläget? Jag kom inte på något konkret svar, men jag har ett alternativ iallafall.

Varför inte Exeter City Football Club?

Det är många som inte har någon som helst koll på Exeter, mestadels på grund av att det inte är en speciellt klassisk klubb. I början på 90-talet spelade man två säsonger i den näst högsta divisionen, annars har laget varit fast förankrat mellan tredje- och fjärdedivisionen under klubbens 106-åriga historia. Man är mest känt för att ha varit laget som spelade mot Brasilien i deras första landskamp någonsin, i övrigt har det varit rätt tyst kring klubben, framförallt på senare år - trots ett massivt informationsöverflöde i form av internet har klubben inte hittat till "internetfansens" skara.

Kring milleniumskiftet fick laget ekonomiska problem. Det fanns helt enkelt inte en tillräckligt bred grund med fans att stå på, intäkterna var inte tillräckligt stora för att klara av att spela högt upp i seriesystemet. Därför skapades en "Supporter Trust", rätt lik den som Ebbsfleet använder, fast ändå inte. Klubben köptes för en symbolisk summa från de förra ägarna och visst, ägarna får vara med och ta beslut (en röst per man), men i övrigt lägger man ner oerhört mycket mer tid på andra saker.

Inkomsterna från årsavgiften blir inte större än runt £60 000/år vilket såklart inte räcker till (3000 medlemmar, blott 150 av är bosatta utomlands). Därför tvingas man anordna en mängd insamlingsprojekt; bland annat samlar man just nu in pengar till en ny gräsmatta på St James Park, ett projekt som kommer gå på närmare £150 000, pengar som inte alls är någon omöjlighet att få in. Det blir lite St. Pauli över det hela, fast utan dödskallar och extrem vänsterpolitik.

Jaha, en fans-ägd klubb, vad mer?, tänker ni. Well, tränare Tisdale är en svärmors dröm i egenskap av människa och en förbaskat bra tränare i egenskap av ledare. Han har varit i klubben i drygt fyra och ett halvt år, trots anbud från klubbar högre upp i seriesystemet. Hans filosofi bygger mycket kring kortpassningsspel och att det inte behöver vara dyrt att ha igång ett lag; den enda spelaren han har betalt för under sina år som manager är Troy Archibald-Henville som kostade £50 000. Annars har samtliga spelare kommit som bosman, på lån eller från ungdomsakademin.

Men, ett trevligt spelande lag med trevliga fans och där demokrati råder, inte kan väl allting där vara perfekt? Ungdomsakademin måste väl vara usel? Nej, absolut inte. I dagsläget finns nio spelare i A-laget som fostrats i akademin (många av dom får rikligt med speltid) och man har även på senare år sålt egna produkter till Wolverhampton, Southampton, Derby och Bolton för över en miljon pund, vilket är en väldigt viktig inkomst för en klubb utan en sugardaddy vid rodret.

Vill ni ha mer? Laget har avancerat uppåt i seriesystemet kraftigt på senare år; från Blue Square Premier till League One på två säsonger och just nu ligger man blott en poäng från kvalplats till Championship. Laget ligger alltid i topp i Fair Play-tabellen (andraplatser två säsonger i rad, och nu ligger man återigen tvåa), gillar man musik kanske man tycker om att en viss Michael Jackson är hedersmedlem i klubben, gillar man inte Jackson kan jag trösta er med att en viss Chris Martin är Exeterfan. Arenan St James Park (Nej, inte samma som Newcastle) är en klassisk, engelsk arena som har över 100 år på nacken. Det är ju populärt att ha ett så "inhemskt" lag som möjligt och då kan jag lugna er med att det bara finns två icke-brittiska spelare i truppen; unge polacken Krysiak som spelat i sex andra brittiska klubbar innan Exeter, och 32-åriga fransmannen Cozic som spelat hela sin professionella karriär i England.

Om man ska gå över på den lite med dystra sidan så förlorade laget sin anfallare Adam Stansfield i somras efter en halvårs kämpande mot cancer. Hans tröja #9 är numera pensionerad för nio säsonger framöver.

Vi får se hur Exeter City överlever i framtiden. Ebbsfleet har haft problem med allt lägre inkomster från sina fans beroende på att folk inte längre bryr sig om klubben, men Exeter är ändå inte lika framhävt massmedialt och har nog inte fått sin dos med medgångsfans som tycker det är trevligt att ha ett ägardiplom hängande på väggen något år för. Vi får se om det kommer. Innan dess kan vi ställa oss frågan;

Är Exeter City den ideala ideella föreningen?

/JH

Tack till Martin Lawrence.

24 december 2010

J&J delar ut julklappar

Julen är här och mängder med fotbollsklubbar och -ikoner har satt ett avstamp i fotbollen det gångna året. Därför är det nu dags att dela ut paket till dom som faktiskt förtjänar det. Dags att slänga på sig Alexi Lalas-skägget, Abel Xavier-frillan, Christian Chivu-mössan och Adriano-fettet för att agera tomte!

England

Blackpool får Francis Jeffers
Blackpool är inte bara årets succélag i Premier League, det är också den klubben som har den största samlingen med värdelösa anfallare. DJ Campbell, Luke Varney, Marlon Harewood, Brett Ormerod - ingen förstår vad dom egentligen gör i den här ligan. För att utöka sin samling får man tillgång till ärkesope-anfallarnas fader; Francis Jeffers.

Owen Coyle får en benvaxning
Nja, tvinga honom att ta på sig långbyxor, det ska vi inte göra. Premier League behöver sin kvot engelsmän som kör med shorts. En benvaxning kan däremot vara på sin plats, för hans knän är onaturligt håriga.

Liverpool får ett presenkort hos Manchester City
Man City behöver tunna ut truppen, Pool behöver ha in kvalitet i sin. Därför är det mest logiska att Pool får gå en shoppingrunda i Shop Mancini. Vad får det lova att vara? En styck Wright-Phillips och ett mått Adebayor månne?

Andy Carroll får en barnbok
Andy Carrol spenderade som bekant några veckor hemma hos lagkapten Kevin Nolan som alternativt straff för att ha attackerat en ex-flickvän, och snacket gick om att Carroll skulle tvingas läsa böcker för Nolans barn. Låt den här barnboken vara en ständig påminnelse om att ta det lugnt i framtiden. Alternativt ta med den till Nolan nästa gång det bär av.

Bobby Zamora får ett Julkort av krya på dig-karaktär
Bobby Zamora; DHOF, och troligtvis hela vida fotbollsvärlden, saknar dig och ditt centertankspel. I början av säsongen bröt Bobby foten, och nu är längtan efter att få se Zamora på planen igen enorm.


Spanien

Sami Khedira får en klipptid hos Gutis frisör
Guti är en av få La Liga-spelare under 2000-talet som hade/har en frisyr av högsta klass. Gutis frisör hade alltid någon trevlig överraskning på gång och nu behövs det lite stil i Real Madrid. Därför är det mest logiska att Khedira får klippa bort den sliskiga wannabe Serie A-frisyren och istället satsa på en mer elegant håruppsättning.

Marius Stankevicius får en hund
Är det någon person någonstans i världen som någonsin kunnat säga ett positivt ord om den här Valenciabalten? Troligen inte, det är helt enkelt ingen som gillar Stankevicius, mest för att han är en direkt dålig fotbollsspelare. Han får därmed en hund i julklapp, så att han får lite sällskap som tycker om honom.

Espanyol får en flagga
En derbyförlust mot Barcelona är enda undantaget; Espanyol har vunnit varenda hemmamatch den här säsongen. Den relativt splitternya arenan Cornella El Prat har verkligen blivit Espanyols borg, och det enda en borg behöver är vad Espanyol får: en klubbflagga, så att motståndarna på lång väg ska se var deras sista strid kommer att utspela sig.

Övriga klubbar får pengar
Nog för att TV-avtalen har blivit en promille bättre; det är fortfarande skandal att Spanien är så stenålders att Barcelona och Real Madrid får en så stor del av kakan. Därför får övriga La Liga-klubbar lite fickpengar den här julen.


Italien

Gianvito Plasmati får ett argentinskt pass
I Catania är det egentligen bara två italienare som är säkra startspelare; Marco"Alessio Tacchinardi" Biagianti och Peppe Mascara. Plasmati är en av alla spelare som fått stå undan för alla argentinska importer (tolv stycken!), både bra och mindre bra sådana, men om denna långa snygging får ett argentinskt pass kanske det blir ändring på det?

Adrian Mutu får ett USB-minne
Fast i en dopningskontroll, slagsmål med en servitris och hans Fiorentina går värdelöst i ligan. Så kan man summera upp rumänens år. Mutu får ett USB-minne som han kan lägga in sitt 2010 på, lägga undan och glömma bort.

Lazio får en ångkokare
Lazio har varit en klubb på dekis rätt länge nu, även om det till och med blivit sporadiskt CL-spel och en legendvunnen Coppa Italia. Nu har man faktiskt ett rätt fantastiskt lag där nye "Profeten" Hernanes leker spelmotor med den äran. Låt detta funka. Därför får Lazio något för att kunna hålla ångan uppe under resterande delen av säsongen.

Napolifansen får en helt ny, orörd husvägg
Det finns legendariskt Maradona-klotter i Neapel. Nu är laget på väg att nå nya oanade höjder, och även den här gången är härföraren från Sydamerika; dock närmare bestämt Uruguay. Edison Cavani kan hur som helst bli mannen som ger Napolifansen en ny anledning till episkt klotter.


Tyskland

Thomas Schaaf får en rejält tilltagen transferbudget
Schaaf har det inte lätt. Han har tappat bland annat Diego och Özil utan att kunna förstärka truppen nämnvärt. När spelare som Pasanen, Silvestre och Wagner får speltid är det riktigt, riktigt illa ställt. Schaaf får en mängd miljoner euro för att bygga upp sitt kära Werder Bremen.

VfB Stuttgart får Jens Lehmann
Sedan Labbadia tog över Stuttgart för snart två veckor sedan har man släppt in mål mot Odense och elva mål på två matcher mot Bayern. Stuttgart är redan tillräckligt galet, men det kan aldrig bli för galet. Därför får man tillbaka Lehmann, så att det blir ännu mer cirkus över sportchefen Fredi Bobics lagbygge. Plus att man får tillgång till en kvalitetsmålvakt, såklart.

Dortmund får mästarfatet
Åh herregud vilken uppvisning av Borussia Dortmund. Ett av höstens allra bästa lag i Europa rent resultatmässigt. Man må ha åkt ur i Europa Leagues gruppspel, men man har redan i säkrat första ligatiteln på nio år. Dortmund får därför Bundesligas fantastiska fat-pokal i julklapp.

Bayern får en riktig känga
Ja, det var VM-år, de spelade grymt många matcher förra säsongen, spelare är slitna, Ribery och Robben har varit skadade. Men det är förstås på tok för uselt av Bayern att bara vara ett av alla lag som inte har en chans att hänga på Dortmund i toppen av tabellen.


Sverige

Henrik Rydström får mediauppmärksamhet
Rydström hade ett lugnt mediaår 2010. Han har knappt fått några rubriker överhuvudtaget, vilket dels beror på att han själv blivit mer neutral, men även för att Kalmar FF inte längre är tillräckligt "intressanta" (ur ett mediaperspektiv). Ett par "chockrubriker" till 2011, varsågod.

Magnus Haglund får fosterföräldrar
Allsvenskans största barnunge behöver nog skärpa till sig lite om han vill behålla sitt jobb i Elfsborg. Ett par fosterföräldrar som kan lära Magnus lite vett är nog det enda Magnus behöver just nu.

Dulee Johnson får FIFA11
Dulee Johnson sa att han tyckte att han skulle kunna platsa i Barcelona. Varsågod, här har du ett FIFA11.

Örebro får en ny matta
Trots att Örebro spelar fantastisk fotboll hemma på Behrn Arena så kallar de ändå sin plan för "Allsvenskans sämsta konstgräs". Därför får Örebro en ny matta i julklapp, lagom till nästa säsongs Europaäventyr och allt.


Övriga länder

Yoann Gorcuff får en tågbiljett
Yoann Gourcuff är ytterliggare en spelare med ett tungt 2010. VM-slutspelet och flytten till Lyon blev inte vad han hade tänkt sig. Måste Gourcuff vara den enda storstjärnan i ett lag för att lyckas? Nåväl, Gourcuff får iallafall en tågbiljett till valfri destination, men DHOF rekommenderar en flytt till pappa Christians Lorient. En offensiv med Yoann Gourcuff och Kevin Gameiro... Det hade gjort pappa Christian glad!

Bob Houghton får en europeisk storklubb
Bob har förändrat fotbollen radikalt i Sverige, Kina, Indien och till viss del även i Saudiarabien. Nu börjar han bli gammal, men han har aldrig fått träna någon europeisk klubb av storlek större. Vad sägs om Blackburn eller kanske lära spanjorer hur försvar- och presspel ska gå till när man möter Real Madrid och Barcelona?

Feyenoord får någonting
0-10 mot PSV , Jon Dahl Tomasson spelar fortfarande i laget och de talangfulla ynglingarna sticker en efter en. Det blir sista-minuten-shopping här, men vad vi än hittar på åt Feyenoord så kommer det att göra klubben bättre.

Ryska ligan får spotlights
De må överglänsas av Shakhtars framgång i Champions League, men de två bästa ryska lagen, CSKA Moskva och Zenit St. Petersburg, kommer att gå väldigt långt i årets Europa League. Hela den ryska ligan är proppfull med skickliga spelare, men tyvärr ligger Ryssland på fel sida av den gamla järnridån, och därför får den inte någon uppvaktning från oss i väst. Det är dags att kasta lite ljus över Ryssland.

¤ ¤ ¤

Det var allt för den här gången. Jonas och Jonas önskar en god jul med hjälp av Villarreal!

/J&J

17 december 2010

J&J listar


Det här är bloggens författares alldeles egna lista. Här listar vi aktuella händelser och heta ämnen, eftersom vi är så förbannat fotbollstokiga och vet att även Du är det. Så här är det upplagt: fredagar 19:00 kommer en ny lista, varje vecka. Listningen är som sådan att vi börjar med det som är riktigt dåligt och jobbar oss neråt/uppåt mot något fantastiskt.

Alltså, det här gäller för de olika placeringarna:

1) Skandal
2) Dåligt
3) Helt OK
4) Bra

5) Mycket imponerande

6) Sanslöst underbart


¤ ¤ ¤

1. Blackburn
Fat Sam, sparken för att inte spela tillräckligt bra? Pfff, han är ju weltklasse.

Nåväl, om vi ska vara lite mer seriösa; vad är grejen med att göra sig av med fotbollstränaren för sitt lag när man nyss bevittnat sin första fotbollsmatch någonsin? Blackburns nya ägare må ha höga ambitioner, men helt plötsligt verkar Mike Ashley vara en helyllekille i jämförelse. Blackburn är helt enkelt inte ett dugg bättre än såhär, det kan vemsomhelst med en gnutta hjärnkapacitet förstå.

2. CL
Njäe. Samma gamla lag i samma gamla riggade lottning. Tottenham, Shakhtar och framför allt Marseille är de enda intressanta lagen här.

3. AIK

AIK gör som AIK brukar: lugnar fansen. Andreas Alm lär ha lärt sig mycket under både guld-säsongen och oändligt rutinerade Alex Miller, så det kan faktiskt vara så att han anställts eftersom styrelsen faktiskt tror på honom.

4. Augsburg
Jos Luhukay besitter inte bara en tysk porrmustach trots sin nederländska börd. Han har i Augsburg visat att han vet precis hur man får ut maximalt av varje spelare man har tillgång till. Ett väldigt välvuxet Augsburg har de senaste åtta matcherna i 2. Bundesliga tagit 22 poäng av 24 möjliga (det enda poängtappet kom borta mot topplagskollegan Fürth) och man toppar ligatabellen.

Det är så mycket som stämmer i laget. Visst, man har till exempel en fenomenal målvakt i Jentzsch, men i övrigt är det rätt mediokra fotbollsspelare som dock är samspelta, smarta och har tillgång till alla ingredienser för att göra mål. Jag skulle bli extremt förvånad och djupt sorgsen om dom inte tillhör Bundesliga nästa säsong.

5. EL
Mycket, mycket hetare än CL. Läs mer om de allra hetaste - troligtvis i dubbel bemärkelse - matcherna på plats 6. Annars är storligetopplagsmötet Napoli v Villarreal, Holland-Belgien-derbyt Anderlecht v Ajax och Iberien-derbyt Sevilla v Porto och två ryss-schweiziska möten i Basel v Spartak och Young Boys v Zenit. Väldigt intressanta matcher. Detta är hela Europas turnering.


6. Thessaloniki
PAOK och Aris kommer från samma stad. Inget lustigt med det. Det lustiga ligger i att bägge lagen är kvar i Europa League, och att det förmodligen är Europas pyroteknikstad nr 1. Jag hade kunnat skriva upp ett drös med historier om hur det bränns på i norra Grekland, men i det här fallet räcker det med några youtubevideos.


Är det någon som råkar veta om det är böter för pyroteknik i Grekland?

¤ ¤ ¤

Också värda att nämna:

Wenger
Knows.

¤ ¤ ¤

Det var allt för den här veckan. Nu, tveka inte att kommentera!

13 december 2010

A poor man's Mourinho

I Belgien är det just nu mycket snack om en man vid namn Jacky Mathijsen. En gammal målvakt som åkte på ett bananskal in i tränarbranschen för ett tio-tal år sedan. Han gjorde det bra i såväl Sint Truidense som Charleroi, men sedan fick han storhetsvansinne. Han har alltid varit en speciell människa med rätt defensiva idéer om hur fotboll ska spelas, men i takt med att Mourinhos arroganta stil blev alltmer uppmärksammat i media, ju mer började även Mathijsen att agera på ett liknande sätt. "Jag gör allt för att få fördelar", menade han.

Det har gått... sådär. Mathijsen är en rätt medioker tränare och är snarare dumvristigt impulsiv i sina uttalanden än planerande och smart a la Mourinho. Det har blivit hans fall och han fick sparken både från Club Brugge och Charleroi då han var direkt ogillad i de bägge klubbarna. För en dryg vecka sedan blev han ny tränare för Germinal Beerschot istället. Belgiska medier, fans och övriga som kan tänkas ha en åsikt är övertygade om en sak; det här är Mathijsens sista chans som tränare på högsta nivå. Ska man vara manipulativ och provocerande måste man få resultat på planen också, annars verkar man vara en uppblåst idiot.

Det kanske inte blir en mindre prövning för Mathijsen att just Germinal Beerschot har en rätt konservativ och envis styrelse som försöker lägga fingrarna i sina tränares arbeten vilket fått ett antal tränare att lämna i förtid på grund av meningsskiljaktigheter som det så vackert heter. Jag tror inte dom kommer acceptera samma antal röda kort och böter som hans tidigare klubbar har gjort. Och då syftar jag enbart de röda korten och böterna som Mathijsen själv får...

Nåväl, så länge han tar hand om min favorit Dawid Janczyk är jag nöjd.

Och oh, på tal om belgisk fotboll; centralafrikanen Habib Habibou verkar ha fått sitt ordentliga genombrott den här säsongen. Trevligt. Han har ju kvalitéer både på det ena och andra. Det sista fick en hel del djurrättsorganisationer att bli fucking mental.

/JH

11 december 2010

J&J listar

Scott McGleish - 36 bast och tre mål på 19 minuter.

Det här är bloggens författares alldeles egna lista. Här listar vi aktuella händelser och heta ämnen, eftersom vi är så förbannat fotbollstokiga och vet att även Du är det. Så här är det upplagt: fredagar 19:00 kommer en ny lista, varje vecka. Listningen är som sådan att vi börjar med det som är riktigt dåligt och jobbar oss neråt/uppåt mot något fantastiskt.

Alltså, det här gäller för de olika placeringarna:

1) Skandal
2) Dåligt
3) Helt OK
4) Bra

5) Mycket imponerande

6) Sanslöst underbart


¤ ¤ ¤

1. Fotboll
Hela fotbollsvärlden känns utmattad och tråkig. Det krävs verkligen att man letar efter de små detaljerna för att få spänning i fotbollens vardag. De flesta ligor går på halvfart, CL-gruppspelet en gigantisk flopp när det kommer till spänning, Ryssland och Qatar var sådär roliga alternativ till VM-slutspelet, den svenska fotbollens silly season är stendöd. Vad mer finns kvar, egentligen? Europa League och några inhemska cuper?

2. Newcastle
Mike Ashley är uppenbarligen en hygglig affärsman, helt enkelt eftersom han har en massa pengar. Sen är han en Newcastlesupporter också, och det är det som ligger honom i fatet. Keegan? Shearer? Katastrof-tillsättningar. Sen hittade Newcastle rätt med Chris Hughton, och det är klart att han inte ens får en höst på sig i PL att visa att han kan leda laget på den här nivån. Nej, in med Alan Pardew, som väl är ett helt ok val som ersättare. Men... kontrakt till 2016? Om man ser till Mike Ashleys historik vad gäller sparkade tränare så lär Newcastle vara inne på Pardews ersättares ersättare när man betalat klart den gode Alans kontrakt.

Men faktum är att Newcastle går bra på planen. Andy Carroll har växt fram som en av landets bästa anfallare, mittfältet är mångfacetterat, backlinjen är överraskande stabil. Det är nu när man drabbats av extremt tunga skador som man hamnat i en formsvacka, men när Coloccini, Nolan, Barton och Williamson är tillbaka lär man resa sig igen.

3. Barcelona
Sista spiken är inbankad i kistan, och sago-Barcelona finns ej mer. Idag presenterade man ett sponsoravtal som inte gick ut på att visa världen hur snälla man är, utan för att...marknadsföra en diktatur? Jag har ingen aning om vad "Qatar foundation" är för ena snubbar, men man kan ju gissa.

Andra sidan av myntet: herregud vilket fördelaktigt sponsoravtal. Över 250 miljoner kronor per säsong. De flesta andra storklubbar får nöja sig med högst hälften av det. Nu kanske man inte måste ta lån längre för att klara av den dagliga driften.

4. Halmstad BK
Anställningen av Pep Clotet från Malmö FF är till viss del tvivelaktig. Ingen vet egentligen hur bra han är på att ta hand om en klubb helt på egen hand, det luktar faktiskt lite Jose Morais här - en man som inte gjorde ett enda rätt i Assyriska, men som nu är Mourinhos högra hand.

Dock; HBK hade verkligen fastnat i ett vakuum som dom inte kunnat ta sig ur de senaste fem åren. Det behövdes lite nytänk, och kan Pep få den budgetbilliga men ändå talangfulla truppen att prestera som han vill, då kan det bli ett trevligt 2011.

5. Espanyol
Samtidigt som Barca säljer sin själ så kan brodern Espanyol glädja sig över att man otroligt nog parkerar på en säker fjärdeplats i tabellen. Vad är hemligheten? Kontinuitet, kanske? Mauricio Pochettino tog över laget när man låg på nedflyttningsplats säsongen 08/09 och räddade mirakulöst laget kvar i Primera Division. Pochettino är fortfarande kvar, och man har förvandlat nya arenan Cornellà-El Prat till en riktig borg. Ingen kommer härifrån med poäng. Sju matcher, sju segrar. Är Espanyol nya Mallorca?

6. Leyton Orient

Leyton Orient - Droylsden, omspel FA-cupens andra omgång
0-1 Kilheeney (4', mål)
0-1 Forbes (37', utvisning Leyton)
0-2 Brown (54', mål)
1-2 Chorley (77', straffmål)
1-2 Kerr (84', utvisning Droylsden)
2-2 Tehoue (89', mål)
2-2 Chorley (90', utvisning Leyton)
2-2 Förlängning
3-2 M'Poku (93', mål)
3-2 Roche (94', utvisning Droylsden)
4-2 McGleish (98', mål)
5-2 Tehoue (99', mål)
6-2 Tehoue (107', mål)
7-2 McGleish (108', mål)
8-2 McGleish (119', mål)

Oh well.

¤ ¤ ¤

Också värda att nämna:

Jesus
Tack för allt, Jocke Lantz.

¤ ¤ ¤

Det var allt för den här veckan. Nu, tveka inte att kommentera!

09 december 2010

Rena rama Rodolfo

Det finns många sätt att leva sitt liv på, men de allra flesta människor har någon form av nostalgikärlek i kroppen. Man tänker tillbaka och tänker på hur bra det var då. Man förstärker/förenklar sina bilder och situationer av en viss spelare som antingen en dominant fotbollsspelare eller en värdelös sådan. Dåtidens spelare; antingen var dom bra eller dåliga, väldigt sällan något mittemellan. Det spelar dock ingen roll om dom var bra eller dåliga, man tänker tillbaka på tiden då dom spelade och funderar på hur enkelt livet var då. Kalla det att leva ett enklare liv, kalla det klassisk nostaligkänsla, kalla det simpelt nöje.

Det finns dock undantag. Rodolfo Arruabarrena är ett sådant. Han är varken superduperbra eller värdelös i min värld. En bra spelare som gjorde ett hyggligt dagsverke som vänsterback i Villarreal. Han gjorde det under 7-8 år och det var sällan någon som klagade på honom, och det var sällan någon som tokhyllade honom. Det kanske är rätt typiskt för en ytterback...

Det som gjort att han fått en viss gloriastatus i Villarreal är dels att han var med hela resan från botten till toppen, dels ett visst mål mot en viss klubb i en viss turnering och ett visst annat mål mot en annan klubb i en viss samma turnering (som av någon anledning ännu inte hittat till tuben). Det här vore väl ungefär att placera i samma fack som att Teddy Lucic skulle pytsat in de avgörande målen mot Senegal i åttondelen och Turkiet i kvartsfinalen i VM 2002 för att leda Sverige till semifinal i ett VM-slutspel. Villarreal var då (och visserligen är fortfarande) en så pass ung och orutinerad klubb att det var sjukt stort att ens spela i Champions League, tänk er då att en rätt medioker vänsterback går in och skjuter laget först till kvartsfinal och sedan till semifinal. Ett år senare var han såld till AEK Athen och har de senaste åren hängt i Mexiko och Chile.

Varför skriver jag om Arruabarrena just idag då? I söndags vann Arruabarrena och hans lag Universidad Catolica den chilenska ligatitelen, dagen efter avslutade Arruabarrena sin spelarkarriär som höll på i 19 A-lagssäsonger. Faktumet att en sådan rätt blek personlighet och medioker fotbollsspelare kan vara så omtyckt visar att man inte behöver supa skallen av sig eller gå med i en sekt för att man ska bli ihågkommen i framtiden. Det räcker med att köra sitt egna race. Plus göra några direkt avgörande mål i viktiga Champions League-matcher...

/JH

Några rutor ur mmmmmMaribor

2002. Zlatko Zahovic bråkar sig ur Sloveniens VM-trupp med den klassiska "jag-ska-köpa-allt-och-alla-och-det-där-berget"-repliken. Det blev en slags situationssymbol för den slovenska fotbollens fall.

2007. NK Maribor har inte vunnit en enda titel på fyra säsonger. Det är rätt illa, särskilt med tanke på att klubben innan de fyra säsongerna vann ligatiteln sju år på raken. Vad gör man åt saken? Ptja, vet man sin slovenska fotboll finns det bara ett alternativt; plocka in Mariborsonen Zlatko Zahovic i organisationen, den här gången som sportchef. Zlatko är NK Maribor och vinnarmentalitet personifierad och den ultimata personen att vända Maribor och hela den slovenska fotbollens negativa trend. Killen verkar ju dessutom ha lite fotbollstakter kvar i sig.

Zlatko satsar på att byta ut hela organisationen. Ut med det som inte längre funkar, in med gamla landslagsmän som han själv spelat tillsammans med. Han menar att det inte går att vinna utan vinnare vid sidan av planen. Det har blivit en ligatiteln hittills (2009), men man är obesegrade i ligan den här säsongen och var bara en oturlig lottning (Palermo) från att gå vidare till Europa Leagues gruppspel. Otur i dubbel bemärkelse för Maribor. Under sommaren tappade man ett par spelare till Nacional och då bestämde man sig för att satsa på Ilicic och Bacinovic som mittfältsmotorer. Efter man blivit utslagna ur Europa League av Palermo valde Palermo att värva in såväl Ilicic och Bacinovic och där stod klubben helt utan offensiv kvalitet.

Zahovic och tränaren Dario Milanic tvingades tänka om. Det blev en mer defensiv taktik, hellre vinna med 1-0 än 3-2. Hur det gått? Ptja. Mittback#1 Sinisa Andelkovic blev för några dagar sedan klar för Palermo för rekordbelopp och Mittback#2 Aleksander Rajcevic väntar även han in mittbacksbud. Bägge två, precis som med Ilicic, köptes in det här året. Zahovic vet hur man scoutar och plockar fram de bästa unga förmågarna, och mannen som körde ned slovensk fotboll i skiten för åtta år sedan är ironiskt nog mannen som är den enskilt starkast bidragande orsaken till att man är på väg uppåt igen. VM-slutspelet i somras var bara början på den slovenska fotbollens uppgång.

/JH

06 december 2010

When you're sat in row Z, and the ball hits your head, that's Armenia

Jag hade kunnat skriva om kepsmannen Iachinis avsked från Brescia, om kultguden David Fusters avgörande mål mot Kavala, om Newcastleidioti eller spekulerat i den svenska silly season-säsongen som kommit igång på allvar.

Fast nä.

Varför inte skriva lite om Armenien?

Vad vet vi om Armenien egentligen? Inte mycket. Ett land på 3 miljoner invånare som liksom ligger lite mellan Europa och Asien och som bara är känd för att Agassi, Kardashian och Djorkaeff har rötter härifrån. Det är aldrig någon har brytt som om landet, varför skulle dom ha gjort det? När Djorkaeff kom på besök till landet 1999 i samband med en träningslandskamp var det som att Gud hade stigit ned från himlen; Armenien hade helt enkelt aldrig haft något bättre, eget att komma med. Det bevisar att man inte behöver ha någon koll på Armenien; det är ju inget att hålla koll på. Under Sovjettiden var landet väldigt bundet och styrt av Sovjetmakten och en jordbävning år 1988 som tog 30 000 människoliv gjorde att utvecklingen i landet stod stilla under en sjujäkla massa år. Konstigt nog, efter att Sovjetmakten föll så har Armeniens invånartillväxt stannat upp och medellivslängden är blott dryga 30 år, detta samtidigt som landet utvecklas tekniskt, infrastrukturellt etc. Hur den matematiken går ihop har jag ingen aning om, men samtidigt är jag ingen statsvetare.

Efter alla motgångar i landet och med minimal utveckling har landet i det närmaste exploderat. Det krävdes dock en viss inskolningstid i det "nya" landet, vilket avspeglades rätt kraftigt inom fotbollen. När man blev självständiga hade ingen i Armenien någon som helst aning om hur man strukturerade upp en fotbollsliga, hur man skötte ekonomin i fotbollsklubbar, de exakta reglerna i fotbollens värld etc. - detta trots att fotbollen som sådan hade existerat i landet i nästan 100 år. Det var länge så att spelarna var amatörspelare och inga utländska spelare fick förekomma. De bästa spelarna hamnade i andra sovjetiska fotbollsklubbar och -landslag och några av de största stjärnorna avled faktiskt i samband med jordbävningen 1988.
Det blev till slut relativt nybildade klubben Puynik som fick ta det stora steget som fanbärare för Armenien. Sponsrade av mångmiljonären / armenska ligaordföranden / parlamentariken / korruptanklagade Ruben Hayrapetyan, som kom in 2001, har man byggt upp en imponerande storklubb. Tio raka ligatitlar och mellan 2002 och 2004 spelade man 59 raka matcher utan förlust i ligaspelet. Antalet spelare i det armenska landslagstruppen som aldrig spelat för Puynik går att räkna på en hand. Laget har dessutom en riktigt imponerande ungdomsakademi som bland annat stod för 8 av 18 armenska spelare i U-19 EM år 2005. De mest kända spelarna från det slutspelet; Apoula Edel (Paris SG) och Edgar Manucharyan (ex Ajax). Det sistnämnda var ett tag en av Europas mest intressanta talanger, men skador gjorde att han aldrig fick chansen på allvar.

Istället är det Henrikh Hamlet Mkhitaryan som är landets stora framtidshopp. Han bär fram landslaget i EM-kvalsgruppen där man ligger på samma poäng som tvåan Irland och fyran Slovakien. Armenien har även några landslagsspelare i danska Randers, några i rumänska Unirea Urziceni, några fler i den ukrainska ligan och förbundskaptenen Vardan Minasyan (som även är huvudtränare för... Puynik) har valt att satsa på de yngre spelarna, detta mycket tack vare dansken Fleming Sericlevs arbete med de olika ungdomslandslagen under de senaste åren.

Det märks att Armenien är på frammarsch, trots bristande resultat för klubblaget på Europacupsnivå. Tyvärr är det fortfarande korruption och skandaler som präglar stora delar av fotbollen (fråga bara tidigare FIFA-domarbasen tillika armeniern Ararat Chagharyan som varit i trubbel lite här och var), men sakta och säkert håller även det på att försvinna. Tyvärr verkar inte Apoula Edel vara så sugen på comeback i landslaget, det är synd. Ett ännu ej färdigutvecklat landslag är alltid i behov av en målvakt som håller hög europeisk standard.

/JH

26 november 2010

J&J listar


Det här är bloggens författares alldeles egna lista. Här listar vi aktuella händelser och heta ämnen, eftersom vi är så förbannat fotbollstokiga och vet att även Du är det. Så här är det upplagt: fredagar 19:00 kommer en ny lista, varje vecka. Listningen är som sådan att vi börjar med det som är riktigt dåligt och jobbar oss neråt/uppåt mot något fantastiskt.

Alltså, det här gäller för de olika placeringarna:

1) Skandal
2) Dåligt
3) Helt OK
4) Bra

5) Mycket imponerande

6) Sanslöst underbart


¤ ¤ ¤


1. FIFA
Blatter kan försöka vara hur gullig som helst i media, FIFAs insida är för jävla rutten. Det har länge varit uppenbart att denna "icke-vinstdrivande" organisation sysslar med storskalig korruption. Nu har äntligen folk börjat åka fast, främst tack vare avslöjandena från BBCs grävande program Panorama, och vänta er fler skandaler inom de närmaste veckorna.

2. Karlsruhe
Usel ekonomi, osäkerheter kring presidentposten, sparkade tränare, inga värvningar, nio raka matcher utan seger. Allt detta plus att man i somras tappade de två överlägset bästa spelarna (Stindl och Miller) gratis till Bundesliga. Just nu lever man mycket på Langkamp-bröderna i mittbackslåset och gamle Iashvili uppe på topp. Det håller kanske ett tag till, men det troliga är att vi får se denna klubb i 3. Liga nästa säsong. Trist på väldigt många sätt.

3. Cabrera
Det krävdes alltså runt fem olika lag- och regelbrott för att Cabrera skulle mista sin agentlicens. Processen har tagit på tok för lång tid, men nu är han förhoppningsvis borta för gott.

4. Schalke 04
Okej, Magath petade Jones till förmån för ärkesopan och alibispelaren Kluge i helgen vilket fick undertecknad att genomgå en slags extremt PMS-fas, men trots det går det bra för Schalke nu. 4-0 mot Bremen följdes upp av 3-0 mot Lyon och nu har man tre segrar och två oavgjorda på de senaste fem matcherna. Omställningen försvar-anfall sitter lite bättre, Metzelder är lite bättre, Raul hittar rätt lite bättre, attityden är lite bättre. Allting blir en salig blandning av fina resultat. Vad kommer runt hörnet; en käftsmäll eller en ny Magathhyllning utan dess like? Man vet aldrig i fotbollsvärlden.

5. Milan
Den sovande björnen är väckt, och den är hungrig. Sure, laget består fortfarande av fotbollspensionärer till största del, men Max Allegri är en smart tränare och nu har han fått igång ett lag som de flesta trodde var slut för flera år sedan. Vad sägs om att Pippo Inzaghi, 37 bast, var en av europas hetaste anfallare innan han drog på sig en extremt trist knäskada?

Zlatan och Robinho är inga dåliga nyförvärv, men det krävs alltid en bra tränare för att vinna titlar. Milan är i år till slut på väg att tränga igenom den enorma skugga som Inter kastat över staden de senaste åren.

6. Ligue 1
Tabelltoppen i Franska högstaligan:

1. Lille 14 matcher 24 poäng
2. Montpellier 14 24
3. PSG 14 23
4. Rennes 14 23
5. Marseille 14 22
6. Brest 14 22
7. Bordeaux 14 22
8. Lyon 14 22

¤ ¤ ¤

Också värda att nämna:

AIK
Magnus Eriksson dra till Åtvidaberg. Ska vi gissa på att han går samma öde till mötes som Grendt och Bengtsson - dvs. en blivande mångmiljonförsäljning.

¤ ¤ ¤

Det var allt för den här veckan. Nu, tveka inte att kommentera!

19 november 2010

J&J listar

Tränare för en av Englands mest välskötta och hypade klubbar för tillfället.

Det här är bloggens författares alldeles egna lista. Här listar vi aktuella händelser och heta ämnen, eftersom vi är så förbannat fotbollstokiga och vet att även Du är det. Så här är det upplagt: fredagar 19:00 kommer en ny lista, varje vecka. Listningen är som sådan att vi börjar med det som är riktigt dåligt och jobbar oss neråt/uppåt mot något fantastiskt.

Alltså, det här gäller för de olika placeringarna:

1) Skandal
2) Dåligt
3) Helt OK
4) Bra

5) Mycket imponerande

6) Sanslöst underbart


¤ ¤ ¤


1. Balotellibehandlingen
"Det finns inga svarta italienare." Jag undrar hur de italienska rasisterna orkar fortsätta bua ut Mario Balotelli medan han gör sitt bästa för att hjälpa sitt land till framgång. Identifiering och avstängning på livstid. Vilken utopi...

2. Cellino
Den gode presidenten Cellino byggde upp ett Cagliari som var välgjort, hårt arbetande och samtidigt lite elegant. Det var en imponerande resa och trots att man aldrig knipit några extremt höga tabellplaceringar var iallafall jag väldigt imponerad av allt arbete man lagt ned, framförallt på hur genomtänkt det mesta verkade vara.

Det är bara en sak. I dagarna gjorde Cagliari sitt nittonde tränarbyte under 2000-talet. Det är inte acceptabelt någonstans, framförallt inte när det senaste bytet innebar att man knuffade undan den ypperligt intressanta före detta Cagliarispelaren och Cesenatränaren Bisoli. Han fick tolv matcher på sig och laget visade upp en okej nivå, inte hög Serie A-nivå men med tanke på att Cellino försämrat truppen under sommaren (att sälja Jeda för kaffepengar är värdelöst) var det ingen överraskning att dom är nere i botten av tabellen; laget är inte bättre än så just nu. In kommer ärkesopan Donadoni som ny tränare och alla undrar var Cellino håller på med.

3. Belgien
Choklad och öl i all ära, det är fotbollen i landet som är mest intressant just nu. Man vann med 2-0 mot ryssarna i veckan och visst är spelare som Lukaku, Fellaini, Hazard och Vermaelen intressanta, men det är fortfarande många av talangerna som inte lyckats på högsta nivån ännu och Belgien ligger blott fyra i sin EM-kvalgrupp och det ser ut som dom missar EM 2012. Råmaterialet är bra, nu gäller det bara att fixa slutprodukten.

4. Eddie Howe
Eddie är i tidiga 30-årsåldern, men har redan ett väldigt imponerande tränar-CV. Han gick direkt från startelvan till tränarbänken i Bournesmouth, även om han fick börja som reservlagstränare och senare juniortränare. I början av 2009 fick han en anställning som A-lagsträning.

Han tog dom bort från bottenstriden i League Two (dom hade 17 fucking poäng upp till säker mark!), fixade ihop en dugligt trupp under sommaren trots transferembargo, tog dom till League One där man nu ligger tre i tabellen. Detta på knappt två år. Detta samtidigt som klubben spelar en intressant, välspelad fotboll och hela klubben växer dag för dag. Det är bara en tidsfråga innan 33-åriga Howe är tränare i Premier League.

5. Zenit
Luciano Spaletti har lett laget till en fantastisk insats i ryska högstaligan i år. Man har i princip varit seriesegrare sedan i somras, och den enda svarta punkten är 0-3 förlusten mot CSKA för någon vecka sedan då man hade chansen att säkra ligatiteln på hemmaplan. Det var däremot bara en av två förluster under säsongen, och storlagen i Europa League får se upp.

6. Franska revolutionen
Det var stundtals stor förnedring när Laurent Blancs nya Frankrike spelade ut ett förvisso b-betonat England på Wembley. Nasri, Benzema, Valbuena, Gourcuff och Malouda spelade som i ett klubblag med fantasi, rörelse säkert passningsspel, och i försvaret så gjorde till och med Eric Abidal en bra insats. Frankrike har något stort på gång igen.

¤ ¤ ¤

Också värda att nämna:

Mario Gomez
Från fisljummen Kungen-öl till iskall tjeckisk fin-öl. Från något man tar till i värsta fall till det bästa av allt.

¤ ¤ ¤

Det var allt för den här veckan. Nu, tveka inte att kommentera!

Wings of the south

Southampton har gjort det igen. Jag har ingen aning om vad dom föder sina barn med där nere, men någonting bra är det iallafall. Klubben har producerat en mängd intressanta och kvalitativa kantspelare på senare år; Wayne Bridge, Theo Walcott och Gareth Bale för att ta några exempel. Nu är nästa vindsnabba, tekniska, ivriga ytterspringare här.

Hans namn är värt en egen artikel bara det; Alexander Mark D. Oxlade-Chamberlain. Känns Chamberlain igen? Jodå, Mark är hans far, en förre detta landslagsman och Portsmouthlegend. För att förenkla hela processen kallar man Alexander Mark D. Oxlade-Chamberlain kort och gott för Alex Chamberlain. Han fick ett par inhopp ifjol, men det är i år som han exploderat. Han petade Jason Puncheon och det har hitills blivit fem mål på sexton matcher den här säsongen, trots att han nyligen fyllde 17 år och som nämnt är en yttermittfältare. Southampton har klarat av de ekonomiska stålbadet okej, så nu är inte ekonomin i så stor fara, men när Premier League-klubbarna kommer viftandes med miljoner pund i vinter kommer det bli svårt för Southampton att stå emot. För bud, det kommer det komma. Vem vill inte ha en kantspelare från Southampton liksom?

/ JH

16 november 2010

Futbola Klubs Ventspils

Ventspils Ultras. Inte lika många som i Galatasaray måhända, men roligt har dom iallafall. Märk den extrema polisbevakningen.

I och med stormatchen River - Boca ikväll hade jag tänkt skriva någon artikel där jag pratade lite skillnaden och likheter mellan Ortega och Riquelme, lite generationsväxling i Boca, lite problem i de bägge klubbarna och dylikt. Så blir det inte, utan det blir istället en liten titt på DHOFs favoritlag i Baltikum; FK Ventspils.

Kort fakta; Ventspils är en liten stad vid Lettlands kust, fotbollslaget blev till 1997 via sammanslagning av två klubbar och ifjol var man första lettiska laget någonsin att gå vidare till slutspelet i en Europacup. Man imponerade stort där, det handlar förresten om Europa League, och det blev enbart oavgjorda matcher, uddamålsförluster samt blott en storförlust i en grupp innehållande Sporting, Hertha och Heerenveen. De fina resultaten har man mycket att tacka den då nya coachen Nunzio Zavettieri för. Han har infört en helt ny struktur i Ventspils spel, det bygger rätt kraftigt på ett klassiskt italienskt försvarstänk fast självklart med lettiska impulser. Zavettieri låg även bakom att man släppte iväg 30+:are som Aleksandrs Kolinko, Jurijs Laizans, Maris Smirnovs, Vitalijs Astafjevs och framförallt legenden Vits Rimkus. I det avseendet är han ingen klassiska italiensk coach som brukar leva på tron att enbart äldre spelare kan försvara smart, utan i dagens Ventspilstrupp är den äldsta spelaren 25 år. 25 år! Allt för att Zavettieri vill ha det så.

Tyvärr är Zavettieri den enda italienaren i Ventspils numera. Hans gamla assisten Angelo Orlando (gammal Interspelare för bövelen!) verkar ha lämnat och samma sak med backen Alessandro Zamperini.

Till sin hjälp har han Sergejs Barkovskis som sitter i en slags sportchefsroll. Tyvärr är inte allting frid och fröjd med Barkovskis. Så sent som i mars blev hamnade han under utredning för att han ha pysslat med utpressning och hotat spelare. Det har svängt lite fram och tillbaka i klubben efter det, vilket har haft en del i att laget inte kunnat utmana ordentligt om ligatiteln i år, som ser ut att gå till Skonto Riga (för er som funderat på detta hela veckan lång; Skonto Riga-legenden Aleksandrs Starkovs är tränare i klubben samtidigt som han även har hand om landslaget. En Hiddinklösning med andra ord). På tal om Skonto Riga så var det just deras stadium som man tvingades använda i Europa League ifjol då Ventspils Olimpiskais Stadions inte var tillräckligt UEFA-godkänd. Det diskuteras om en ny arena, men när publiksnittet ligger på 1000 och den nuvarande arenan tar 3000 känns de diskussionerna rätt meningslösa.

/ JH

14 november 2010

Noi Siamo La Ternana

Det var egentligen onödigt att skriva den här artikeln. Det hade nog räckt med att jag hade visat den här bilden för att allting om Ternana skulle ha varit sagt.

Dom har aldrig haft det lätt i Ternana Calcio. Staden, som heter Terni, bombades sönder under andra världskriget och även klubben själv har bombats sönder mängder med gång, även om det bara har varit mentalt. Klubbens fans har slitits mellan de flesta olika känslorna under hela klubbens historia som till exempel avsky, bitterhet, total ovisshet, gråtfärdighet, nonchalans och så även lite glädje här och var.

Framförallt har man haft ekonomiska problem, många gånger dessutom. Ofta har någon av stadens stora herrar, med eller utan plånböcker, fått rycka in för att lätta upp tillvaron när det sett som mörkast ut. Terni är en industristad så man har mer än en gång haft sugerdaddys som sitter på en fet plånbok, även om man sällat kunnat utnyttja det. Rent politiskt stod föreningen runt andra världskriget för en mer fascistisk syn på livet, men framförallt på senare år har det vridits åt rejält åt vänsterhållet och Che Guevara-flaggor är det populäraste inslaget på arenan Liberio Liberati (döpt efter en italiensk motorcykelvärldsmästare). Det var under sin period i Ternana som Fabrizio Miccoli tatuerade in just Che Guevara på sin ankel, en tatuering som han då inte visste vad den riktigt betydde men man kan väl lugnt säga att den har format hans liv.

Många sköna lirare har det funnits gott om, även om man inte har spelat i Serie A på senare år. Nämnda Miccoli (att han spenderade ett år i rivalen Perugia förändrade inte hans status i Terni), Andrea Cossu, Antonio Candreva, Riccardo Zampagna, Christian Riganò, Paolo di Canio (han hamnade lite fel känns det som...), Houssine Kharja, Franco Semioli och Giulio Migliaccio för att nämna några. Ingen har dock fått så mycket uppmärksamhet som Luis Jimenez. Han tillhörde klubben i åtta år, men spelade för sex andra klubbar under den tiden, oftast utlånad men även som delägd med Inter. I somras blev det en blind budgivning mellan Inter och Ternana. Ternana vann budgivningen, men Luis Jimenez vägrade flytta till Lega Pro. Presidenten Edoardo Longarini, en maffiarelaterad person som sysslat med en fruktansvärt stor mängd tvivelaktiga affärer genom åren både inom och utanför fotbollen, försökte tvinga honom kvar, men när han märkte att han var tvungen att sälja klubben till den lokala affärsmannen Angelo Deodati sålde han också Luis Jimenez den 31:a augusti till Cesena, allt för att Longarini själv skulle kunna plocka en del av övergångssumman och lägga i egen ficka.

Allt kaoset kring försäljningen har även smittat av sig till planen. Ternana slogs för uppflyttning till Serie B ifjol, men förlorade i kvalet. Nu ligger man trea från slutet och nyanställda tränaren Fernando Orsi (jobbat i Lazio, Inter och självklart Livorno på senare år) har haft stora problem med offensiven. Sex mål framåt på elva matcher är inte ens i närheten av okej, men å andra sidan vann man mot Juve Stabia förra helgen och man har fortfarande bara sex poäng upp till kvalplatserna till Serie B. Mycket kan fortfarande hända, men så fort Ternana andas morgonluft igen brukar bubblan spricka och dom får börja om från början. Det är så det funkar i Ternana Calcio.

Vad kan man mer säga om klubben? Ptja, antagligen att man gjorde en av de bästa spelaraffärerna som någonsin skådats när man sålde Corrado Grabbi till Blackburn för över 100 miljoner svenska kronor. Grabbi gjorde sammanlagt två mål i England och misslyckades även grovt i hemlandet när han återvände.

/ JH

12 november 2010

J&J listar


Det här är bloggens författares alldeles egna lista. Här listar vi aktuella händelser och heta ämnen, eftersom vi är så förbannat fotbollstokiga och vet att även Du är det. Så här är det upplagt: fredagar 19:00 kommer en ny lista, varje vecka. Listningen är som sådan att vi börjar med det som är riktigt dåligt och jobbar oss neråt/uppåt mot något fantastiskt.

Alltså, det här gäller för de olika placeringarna:

1) Skandal
2) Dåligt

3) Helt OK
4) Bra

5) Mycket imponerande

6) Sanslöst underbart


¤ ¤ ¤

1. Engelska innermittfältare
Den här veckan hänger vi ut Joey Barton, Karl Henry och Lee Cattermole. Den förste har gått så långt så att han har slagit Gamst Pedersen i magen, medan de två andra nöjde sig med varsina potentiella benbrytartacklingar på Andrei Arshavin respektive Luka Modric. Resultatet? I efterhand fick Barton tre matchers avstängning. De andra två fick gult kort.

2. Genoa
För något år sedan hyllade man Genoa och deras tränare Gasperinis fartfyllda fotboll. I somras spenderade Genoa €37 miljoner på nya spelare, en satsning som bara Juve och Milan överträffar. Man har haft otur med skador i år, visst, men sett även till förra säsongens 9:e plats så var det inte direkt oväntat att Gasperini fick gå. Flytet i spelet är borta. Vems fel det egentligen är - Preziosi som byter ut halva truppen varje silly season, eller Coachen Gasperini som inte kan bestämma sig för tre- eller fyr-backslinje - är svårt att säga. Nu tar Davide "Solglasögonen" Ballardini över, och det valet kan man säga vad man vill om. Han misslyckades totalt i nästan samma Lazio som nu ligger med i tabelltoppen, men innan det hade han en bra offensiv period i Palermo. Nåja, det är väl bara att vänta och se.

3. Bolton
På planen flyter det mesta på som det ska. Coyle har gjort sitt egna, uppgraderade Burnley 2.0; ett relativt medelmåttligt lag som försöker spela fotboll på ett behagligt sätt. Det är inte direkt Allardycevibbar kring spelet längre utan med spelare som Lee och Petrov får man kvalitet, fart och kreativitet. Tyvärr går ekonomin allt sämre och nu tvingas man troligen dumpa såväl Elmander som Cahill i vinter. Det är synd att Coyle tvingas leta nya spelare för inga pengar alls, för han hade något trevligt på gång.

4. Walid Atta
Hej då till Gnaget, hej till 40 miljoner kronor fördelade på 5,5 år. Ett varmare land, ett bättre lag, möjlighet till Champions League-gruppspel och allt det dära. Atta har bara gjort ett 15-tal bra matcher i Allsvenskan i år, men är nog ändå den stora vinnaren i Allsvenskan.

5. Villarreal
Det coola spanska laget från den lilla östkuststaden verkar vara det enda laget som nästan kan hänga med Real Madrid och Barcelona i Primera Division. Med ett 4-4-2 som påminner mycket om det som legenden Manuel Pellegrini använda i klubben har man hittat tillbaka till toppen och spelare som Cazorla, Rossi och framför allt Nilmar spelar sitt livs fotboll.

Dessutom gick man nyss vidare från första omgången i Copa del Rey för första gången på jag-kan-inte-minnas-när!

6. MFF
Måste vi skriva någonting här? Nåja, möjligen en sak:

Grattis!

¤ ¤ ¤

Också värda att nämna:

Manchesterderbyt
Fler frågetecken än utropstecken, så att säga.

¤ ¤ ¤

Det var allt för den här veckan. Nu, tveka inte att kommentera!

09 november 2010

Pojkarna från Avignon

Arles-Avignons hemmaplan för ett drygt år sedan. Nej, vi skämtar inte.

Alla läste om och blev fascinerade av Arles-Avignon i somras. Klubben som gjorde en Hoffenheim (fast utan en sugardaddy) när man genomgick fem divisionsuppflyttningar på sex säsonger. Mannen bakom det hela var den sympatiske människokännaren Estevan. När han anlände var klubben (som då bara hette Arles) visserligen topptippade och det var precis att man tog sig uppåt en division då man tvingades till kval. Hade man misslyckats i det kvalet hade antagligen Estevan fått sparken och historieböckerna i framtiden hade aldrig fått nämna Arles-Avignon. Nu blev det inte så och förra sommaren landade man i Ligue 2. Det var bara ett problem; franska fotbollsförbundet ansåg inte att klubben var tillräckligt fin utan krävde ny arena och att man fixade en mer professionell attityd. Man tog helt enkelt sitt pick och pack, gjorde en NHL:are och drog till grannstaden Avignon som passande nog hade en arena för 17000-18000 åskådare som inte användes till mer än division 6-fotboll.

Nu började det hända grejer med klubben. Visst, man hade Ligue 2s överlägset lägsta omsättning, men man fick bland annat in lite juniorer på lån från större klubbar (främst VM-liraren Andre Ayew) och även ett par dugliga Ligue 2-spelare. Det gick som en smäck och i somras var man i Ligue 1. Estevan tyckte han krävde en löneförhöjning, presidenterna svarade med att Estevan fick välja mellan att behålla sin gamla lön eller att få sparken. Han fick sparken, men på Zamparini-manéer var han tillbaka igen bara veckor senare. Spelarna hade blivit rasande och presidentduon ångrade sig och tog tillbaka honom. I gengäld fick Estevan bland annat hämta in Evras kompis Duverne som ny fystränare tillsammans med en mängd namnkunniga (men relativt usla och överbetalda) kultlirare; Angelos Charisteas, Angelos Basinas, Alvaro Mejia, Francesco Pavon, Yann Kermorgant och Camel Meriem, som för några år sedan var en av Frankrikes överlägset bästa kreativknippe.

Det överlägset mest kultmärkta spelaren i laget är Kaba Diawara. Senegalesen som är inne på sin sextonde klubb under de senaste fjorton säsongerna. Bland annat lyckades han spela för Arsenal, West Ham, Marseille, PSG och Blackburn under en treårsperiod utan att göra ett enda mål i någon av klubbarna, trots en mängd A-lagsspel. Bara det är värt en applåd. Jag sitter på en hel kartong full med Arsenalfilmer från 90- och 00-talet och den överlägset sämsta spelaren jag någonsin sett spela fotboll är nog Kaba Diawara. Detta säger jag trots att jag har sett Ade Akinbiyi på en fotbollsplan.

Det började med fem raka förluster, sedan fick Estevan sparken. Ut med människokännaren Estevan, in med den diciplinerade taktikern Faruk Hadzibegic som försökte blåsa liv i sin nedåtgående tränarkarriär. Det har gått sådär. Tråkfotbollen finns visserligen kvar i klubben, men i helgen tog min sin första seger för säsongen (mot Caen) och nu har man bara åtta poäng upp till nästjumbon Lens. Ett trendbrott eller helt enkelt en slumpmässig kväll där allting rullade rätt? Det återstår att se.

/ JH

08 november 2010

José Mourinho v2.0


Just nu finns det två lag utanför de allra största ligorna som imponerar något otroligt. I Ryssland befäste i helgen Zenit St. Petersburg sin ställning som ohotad etta efter att ha hämtat upp ett 0-2 underläge på bortaplan mot Novosibirsk, och vänt till en 5-2-seger. Och i Portugal kan man skåda födelsen av en ny, förbättrad José Mourinho.

André Villas-Boas insåg tidigt att det var tränare han ville bli. Efter att ha observerat Sir Bobby Robson (vila i frid) under en period i Porto, hans hemstads klubb, så kunde han som 23-åring presenteras som ny förbundskapten för Brittiska Jungfruöarna.

Det blev så klart ingen större framgång i Karibien för Villas-Boas, men vem mer kan säga att de varit förbundskapten vid 23 års ålder? Hur som helst så återvände han snart tillbaka till Portugal och Porto för att agera assistent åt en viss José Mourinho. För att kunna förstå likheten mellan dessa tränare fullt ut måste vi med Mourinho gå tillbaka något år i tiden.

José Mourinho började sin tränarbana med att läras upp av Bobby Robson i Porto (ding!) och sedermera en annan storklubb, i form av FC Barcelona. Han började sin egna tränarkarriär i en portugisisk krisklubb, förde de till nya höjder och erövrade sedan världen via den klubb han en gång lärde sig av en mästare i: Porto.

Så, André Villas-Boas hängde efter Mourinhos succé i Porto med som assistent i europeiska topplag (ding!) som Chelsea och Inter, men han fick inte vara med om Inters CL-vinst. Vid det laget hade han tagit över portugisiska krislaget (ding!) Academica, som när Villas-Boas tog över låg hjälplöst sist i Liga Sagres.

Villas-Boas förde Academica bort från bottenträsket och upp till en stabil placering i mitten av tabellen (ding!). Dessutom tog han laget till semifinal i portugisiska cupen, där Porto på bortaplan blev för svåra.

När Porto säsongen efter kallade, då tränaren Jesualdo Ferreira lockats över landsgränsen till Spanien och nyrika Malaga, så var det självklart att André tackade ja. Resultatet än så länge: 10 poängs ledning efter 10 matcher i ligan (9 segrar och en oavgjord), 3 segrar och 1 oavgjord i Europa League, och i senaste ligamatchen förstörde man Benfica med 5-0 i landets mest prestigefyllda fight. Ding!, här nånstans.

André Villas-Boas är helt enkelt en ny José Mourinho. Men det som gör honom till "en uppgraderad version" är två saker: Villas-Boas är yngre (född 1977) än Mourinho (född 1963) var när han slog igenom, och sen hävdar portugiserna att Villas-Boas bjuder på en mer attraktiv fotboll jämfört med Mou. Däremot har vi inte hört nåt om arrogant framtoning än, men det kanske kommer när Porto väl tagit hem en trippen i maj månad.

/JJ

05 november 2010

J&J listar

Ja, vad håller du på med, van Marwijk?

Det här är bloggens författares alldeles egna lista. Här listar vi aktuella händelser och heta ämnen, eftersom vi är så förbannat fotbollstokiga och vet att även Du är det. Så här är det upplagt: fredagar 19:00 kommer en ny lista, varje vecka. Listningen är som sådan att vi börjar med det som är riktigt dåligt och jobbar oss neråt/uppåt mot något fantastiskt.

Alltså, det här gäller för de olika placeringarna:

1) Skandal
2) Dåligt

3) Helt OK
4) Bra

5) Mycket imponerande

6) Sanslöst underbart


¤ ¤ ¤

1. van Marwijk
Det är klart att de bästa spelarna ska spela i sina respektive landslag. Däremot bör man ifrågasätta hur dumt i huvudet det är att ta ut en trupp som till 1/3 består av spelare som för tillfället är skadade? Det är precis vad Hollands tränare Bert van Marwijk gjort i dagarna. Flera av spelarna, bland annat Robin van Persie och Dirk Kuyt, har inte kunnat spela för sina respektive klubblag på flera veckor för att de varit skadade, men nu ska de helt plötsligt representera landslaget. Att spelare gör comeback efter skada i landslagen är inget problem i sig, men när åtta spelare rushas tillbaka för att kunna spela EM-kval... här nånstans borde gränsen gå.


2. Sampdorias anfallskris
Nicola Pozzi fick inte säga "feta gud" en sisådär 20 minuter efter slutsignalen, Cassano bråkar med presidenten och Pazzini misserabla form ger honom en bänkplats numera. Nog för att mannen med det fantastiska namnet Guido Marilungo finns att tillgå, men när en klubb som är starkt beroende av sina anfallsspelare (i övrigt är väl Sampdoria nästan bara ett helt vanligt Serie A-lag) tappar sina tre bästa anfallare, då är det lite krisstämpel.

3. Pellegrini ny Malagatränare
Okej, visst, Pellegrini hade nog kunnat hitta en större klubb och Malaga vet nog inte riktigt hur bra Pellegrini är på att bygga upp ett helt nytt lag ensam, men Pellegrini hamnar i ett Villarreal 2.0 och Malaga får bästa möjliga tränaren som finns på marknaden. Hatten av för alla parter.

4. FM11
Jag själv ville beställa från FMsweden, men när de tog hundra år på sig att fixa en deal så gick jag till CDON. Med i paketet följde en jävla halsduk. Svart, mörkblå och med "Football Manager 2011" skrivet i ena änden. Grande.


Spelet går som alltid framåt rent funktionsmässigt. Agenterna och framför allt TV-vykameran är stora steg framåt för ett verkligare och mer njutbart spel. Men en sak de inte alltid är fantastiska på, FM-teamet, är designen. I FM11 blir vitt grått, och nog för att man behållt strukturen till stor del så är färgerna rätt deprimerande. Tur då att man enkelt kan byta skin när man väl hittar nåt man tycker om!

5. FCK
Ett nordiskt lag som gör att Barca kan känna sig lyckliga över att ha kommit undan med en poäng? FC Köpenhamn dominerade stora delar av den andra halvleken mot ett högst ordinarie Barcelona, och alla vi som såg matchen kan vara glada över att ha sett den bästa prestation ett nordiskt lag stått för på 2000-talet.

Det finns bara en Ståle Solbakken!


6. Walcott vs. Bale
Likheterna mellan Walcott och Bale är oändligt många. Britter, kantspringare, Southamptonfostrade, unga, har haft vissa problem under tidigare säsonger. Nu aspirerar båda två till att vara Premier Leagues bästa spelare. Det kommer bli ett extremt hett North London Derby och frågan är om bägge två kan konservera formen tills dess?

¤ ¤ ¤

Också värda att nämna:

Elfsborg
Förlust mot AIK och nu vill man hämta in Grahn. Hur kan Elfsborg gå från att vara ett av Sveriges bäst skötta föreningar till ett skämt?


Tony Gustavsson
...till Brage? Nej tack. Förlorare.

Göran Bergort
...till Brage? Ja tack. Vinnare.

¤ ¤ ¤

Det var allt för den här veckan. Nu, tveka inte att kommentera!

04 november 2010

Pippo Inzaghi segna per noi

Ett så att säga typiskt Inzaghi-mål. Ett mål, helt enkelt. Bild: Daylife.

Igår blev han alltså störst genom tiderna. Filippo Inzaghi, mannen som föddes (i offsideposition, om man ska tro Sir Alex Ferguson) i Piazenca 1973, hoppade in mot självaste Mourinho Madrid igår och vände 0-1-underläge till en 2-1-ledning.

Superpippo har alltid öst in mål var han än varit (förutom en säsong i Parma i mitten av 90-talet), och även på fotbollsålderns höst så kan han inte sluta smita igenom backlinjer och placera in mål förbi världsmålvakter. Han är ett unikum som alltid varit och kommer att vara på rätt plats, och alltid har och kommer att fira sina mål som om han räddat världen från undergång (vilket han till viss del faktiskt har).

70 mål i Europeiska Mästarcupen/UEFA Champions League. Han är bättre än alla. Igår gick han om Raul och Gerd Müller, som båda delade ledningen på 69 mål var. Müller har dock det oslagbara snittet 1 mål/match, vilket är så sanslöst bra att det inte ens finns ord för det.

Ni märker den smidiga skiftningen i fokus från Inzaghi till en mer generell syn på de bästa målskyttarna i världens bästa klubblagsturnering? Här har ni hela topp 10:

1. Filippo Inzaghi, 70 (112 matcher)
2. Gerd Müller, 69 (69)
3. Raul, 69 (140)
4. Andriy Shevchenko, 64 (130)
5. Ruud van Nistelrooy, 62 (88)
6. Thierry Henry, 59 (139)
7. Henrik Larsson, 59 (106)
8. Eusebio, 54 (73)
9. Alessandro Del Piero, 53 (126)
10. Alfredo di Stéfano, 50 (60)

/JJ

29 oktober 2010

J&J listar

Bernardo Corradi och hans försök till en äkta Serie A-frisyr. Betyg? Nja, knappt godkänd.


Det här är bloggens författares alldeles egna lista. Här listar vi aktuella händelser och heta ämnen, eftersom vi är så förbannat fotbollstokiga och vet att även Du är det. Så här är det upplagt: fredagar 19:00 kommer en ny lista, varje vecka. Listningen är som sådan att vi börjar med det som är riktigt dåligt och jobbar oss neråt/uppåt mot något fantastiskt.

Alltså, det här gäller för de olika placeringarna:

1) Skandal
2) Dåligt

3) Helt OK
4) Bra

5) Mycket imponerande

6) Sanslöst underbart


¤ ¤ ¤

1. Mutu
Kokain, €17 miljoner skuld till Chelsea, doping. En självdestruktiv herre, den där Mutu. Nu expanderar han verksamheten och knäcker näsan på en servitris en vecka innan hans dopingavstängning går ut. Bra jobbat.

2. IFK Norrköping
Frågan är hur man tänker när man är ett lag som satsar mot Allsvenskan, anställer en lite mer okänd tränare, ger honom ett par år, han lyckas för att man sedan ska leta efter någon annan? IFK Norrköping har knappast något fantastiskt spelarmaterial och Bergorts jobb med föreningen är beundransvärt, vilket gör det hela ännu mer bisarrt. Innerst inne hoppas jag lite på att Norrköping ska floppa för att styrelsen ska se hur idiotiskt deras beslut är.

3. Eredivise
Å ena sidan; Ajax med sina två fantastiska anfallare i El Hamdoui och Luis Suarez och PSV som verkar ha vaknat till liv efter några års dvala. Å andra sidan; ligan i övrigt är fortfarande i nivå med Allsvenskan. Briljanta sekvenser blandas med humoristiska försvarinsatser och ligan ger en många gråa hår i den bemärkelsen att man inte riktigt vet i vilket fack man ska placera ligan i; världsklass eller en medelmåttligt plats där det finns vissa ljusglimtar?

4. Bernardo Corradi
För två veckor sedan; hånad, bespottad, avskyd och ingen ville ta i honom ens med en grilltång.

Nu; matchhjälte två matcher i rad för Udinese och helt plötsligt älskar alla Corradi igen.

Den gode Corradi är en väldigt begränsad fotbollsspelare, men hans vilja och hans smarthet har tagit honom väldigt långt. Vi får hoppas att han får en värdig avslutning på sin karriär så att han inte glöms bort som snubben som hånades i Udinese utan landslagsmannen som gjorde underverk med Chievo och Lazio.

5. VdV
Senast i raden av stjärnor som Real Madrid misshandlat men sedan blommat ut i en betydligt mer sansad omgivning (och då är varken Bayern, Inter eller som i det här fallet, Tottenham, speciellt sansade klubbar): Rafael Van der Vaart. Först nu får den stora publiken beskåda holländarens fulla register. Tottenham gjorde klart med VdV under transferfönstrets sista dag och så här långt är han en av årets värvningar. Han dribblar, skjuter, klackar, chippar, volleyar, assisterar. Fem mål och en assist på sju matcher som ny i Premier League. Jag säger då det...

6. Novara
Har vi ett nytt Cesena på gång i Italien? Novara, under ledning av hyllade managern Attilio Tesser, tog förra säsongen steget upp från Lega Pro 1 (gamla serie C1) till serie B, och nu toppar man serien efter 10 omgångar. Man har tre poäng ned till Siena, och dessutom en match mindre spelad!

Även för det mest vana Italien-ögat så är det nästan bara okända namn i truppen. Men det finns några namn som sticker ut: en talang-trio från Palermo bestående av målvakten Ujkani och backarna Cossentino och Morganella, och framför allt gamla storlöftet Nicola Ventola lirar anfallare.

I veckan visade man också att man kan prestera mot serie A-lag då man efter förlängning i Coppa Italia bortabesegrade... Cesena. Är inte det ett tecken så vet jag inte vad.

¤ ¤ ¤

Också värda att nämna:

Old Firm

Derbyt hade det mesta i känsloväg, men den skotska ligan är ett extremt stort skämt numera.

NovaraCalcio.com
Den bästa italienska hemsida ni någonsin kommer att se.

¤ ¤ ¤

Det var allt för den här veckan. Nu, tveka inte att kommentera!

22 oktober 2010

J&J listar

Sahin gestikuleras av målvakten Weidenfeller. Bild: Daylife

Det här är bloggens författares alldeles egna lista. Här listar vi aktuella händelser och heta ämnen, eftersom vi är så förbannat fotbollstokiga och vet att även Du är det. Så här är det upplagt: fredagar 19:00 kommer en ny lista, varje vecka. Listningen är som sådan att vi börjar med det som är riktigt dåligt och jobbar oss neråt/uppåt mot något fantastiskt.

Alltså, det här gäller för de olika placeringarna:

1) Skandal
2) Dåligt

3) Helt OK
4) Bra

5) Mycket imponerande

6) Sanslöst underbart


¤ ¤ ¤

1. The boy Rooney
Helt plötsligt vill han lämna Manchester United. Klubben han köptes till från Everton för 350 miljoner kronor och han nu ses som synonym med. Varför? Ingen förstår nånting. Nu, några dagar senare, så har han skrivit på ett nytt kontrakt värt £180 000 i veckan.

Rooney landar efter detta nånstans mellan en råtta och en prostituerad.

2. CSKA Sofia
Igår fick coach Jovanovski sparken som CSKA Sofia-tränare. Det kan inte låta som en speciellt lustig grej; laget ligger bara nia i den inhemska ligan och det är på tok för dåligt för en klubb som ska vara med i toppen. Det som däremot är förbaskat trist är att Jovanovski bara haft tränarjobbet i klubben i ganska exakt två månader och nu ger man sig ut och letar efter sin åttonde tränare bara under det senaste året. Nästa tränare blir den 23:e tränaren för laget under 2000-talet. Det är så absurt att jag saknar ord. Zamparini framstår som Mr. Kontinuitet himself i jämförelse.
3. Liverpool
Nya ägare: Super! Fortsatt usel form: Buuu!
John W Henry kommer med all säkerhet att styra klubben tillbaka till Champions League, men man kan fortfarande inte se någon ljusning för spelet på planen. 0-2 i derbyt mot Everton, och en mycket oinspirerad 0-0-match mot Napoli igår. Roy måste få igång Fernando Torres, han måste få igång Joe Cole, och han måste få igång Steven Gerrard. Att de inte redan gör det är för dåligt.

4. Huntelaar-Jurado-Raul
Magath hade stora problem i somras. Han dumpade en mängd spelare bara för att kunna hämta in ett par offensiva stjärnlirare. Det gick sådär om man kollade på pappret just då. Det blev second hand-sorteringsmaterial som han till sitt förfogande - visserligen inga dåliga spelare, men inte de hetaste spelarna på marknaden direkt. Det såg förfärligt ut till en början.

Nu: Huntelaar har gjort mål i varenda Schalkematch utom den mot israelerna i vecka. Då passade istället spanjorerna Jurado och Raul på att pricka in formtoppen. En vinst mot Eintracht imorgon och Schalke andas optimism igen. Tvivla aldrig på Magath.

5. Arsenal - Shakhtar
Målglada Gunners har slagit nytt målrekord i Champions League; 14 gjorda mål på de inledande tre gruppspelsmatcherna är smått otroligt, och det bästa är att målskyttet kommer från alla möjliga olika håll. Alex Song öppnade till exempel målskyttet senast mot Shakhtar med en rabona. Det blev till slut 5-1, men om ni frågar vilken Arsenalsupporter som helst vad som var roligast med den matchen så var det att martyren Eduardo da Silva kom tillbaka, hoppade in till stående ovationer, och satte 5-1-målet till jubel och sång. Fantastiskt vackert.

6. Nuri Sahin
Han har haft några tunga säsonger, den gode Sahin. Han har presterat okej, men inte alls varit någon jätte att räkna med och han såg snarare ut att hamna i talangträsket i flera Jonny Rödlundsevigheter, men i år har han fullständigt exploderat. Bundesligas överlägset bästa spelare just nu och det är svårt att på bara några rader skriva ned hur mycket han betyder för Dortmund. Eller, det kanske räcker med ett par, tre ord? Vi gör ett försök.

Sahin fixar ligaguldet.

¤ ¤ ¤

Också värda att nämna:

Gareth Bale
Kan nånting stoppa honom?

Turkiet
Rent generellt - hur dåligt kan lagen egentligen prestera ute i Europa?

¤ ¤ ¤

Det var allt för den här veckan. Nu, tveka inte att kommentera!