J&J listar

Han är tillbaka. Bild: Albeu.com

Det här är bloggens författares alldeles egna lista. Här listar vi aktuella händelser och heta ämnen, eftersom vi är så förbannat fotbollstokiga och vet att även ni är det. Så här är det upplagt: (vissa?) fredagar 18:00 kommer en ny lista. Fram tills den här bloggen tar sina välmotiverade uppehåll i alla fall. Nåväl. Listningen är som sådan att vi börjar med det som är riktigt dåligt och jobbar oss neråt/uppåt mot något fantastiskt.

Alltså, det här gäller för de olika placeringarna:

1) Skandal
2) Dåligt
3) Helt OK
4) Bra
5) Mycket imponerande
6) Sanslöst underbart

¤ ¤ ¤

1. Rysk rasism
Seydou Doumbia, ivoriansk anfallare i CSKA Moskva, säger enligt klubbens egna hemsida: "Yaya Toure överreagerar." Doumbia, via sin fanpage på Facebook: "Citaten är inte mina." Det handlar om rasism, riktad från CSKA-supportrar mot Toure under onsdagens CL-match. Vad är värst, att klubben använder egna spelare som sköld, eller om Doumbia faktiskt sagt det där. Rasismen i Ryssland når hur som helst i högsta grad ut på fotbollsarenorna. Den måste upphöra. Uefa har ett ansvar, men ryska samhället ett ännu större. Ta tag i det.

2. Elfsborg

Om man är det enda svenska laget som är med ute i Europa, och har anställt en tränare vars huvuduppgift verkar vara att pumpa spelarna ”fulla med energi”, då är det inte acceptabelt att det ska ta 30 minuter innan laget har vaknat till i en potentiellt helt avgörande Europa League-match. Det krävs fortfarande mycket arbete innan Allsvenskan är Skandinaviens bästa liga. En bra start vore att gå in med rätt mentalitet i de viktiga matcherna. 

3. Rumänien
Både Grekland och Rumänien lär ha varit nöjda efter FIFA:s playoff-lottning. Grekland vet vi var vi har, men för Rumäniens del så har man nu en jättechans att göra något stort med en ny, ung, lovande generation. I senaste landslagstruppen hade man med åtta spelare födda mellan 1988-90, där Spurs-backen Vlad Chiriches och Espanyol-yttern Gabriel Torje sticker ut allra mest. Spännande! Men. Kvalmatcherna mot Holland förlorades med 1-4 och 0-4. En vink om att laget trots allt har en bra bit kvar. Om man skulle krångla sig förbi Grekland är risken stor att det blir pannkaka i VM, vilket skulle lämna en efterhängsen, fadd smak i munnen i ett landslag på uppgång.

4. Den tokheta svensken
Killen som är född den 3:e oktober 1981. När han är borta från landslaget så förlorar de med 5-3, han har motbevisat alla som klagade på honom när han flyttade till en förhållandevis ovanlig liga, han fortsätter att behålla samma höga nivå år efter år. Ibland är det väldigt enkelt att vi underskattar hans stora värde.

Andreas Isakssons (öjj, vem trodde ni att vi snackade om?) Kasımpaşa slutade ifjol sexa i turkiska ligan, det var dessutom bara Galatasaray som släppte in färre mål än dem. Efter den här säsongsstarten är man på en tredje plats efter en 3-1-seger i helgen. Isaksson lär vara Sveriges bästa målvakt genom alla tider, det är bara synd att han troligen inte kommer att bli uppskattad som det förrän han har slutat sin karriär. 

5. Bra vecka för derbyn

El Clásico har en hetta som vi inte riktigt känner av. Var står egentligen Barcelona och Real Madrid? Det är aldrig kul att kolla på lag som har en mentalt nedgång. Samtidigt har vi derbyt i Ruhr, där Schalke är desperata över att kunna visa upp någonting, annars är klubben återigen tillbaka i zonen med fiasko efter fiasko som man hade för några år sedan.

Dock får vi inte glömma bort andra viktiga matcher. Sarajevo-derbyt kommer kanske inte alltid upp i PAOK-Aris-nivåer, men onsdagens match är ovanligt viktig i ett sportsligt perspektiv. Fjolårets ligaetta (Željezničar) och fjolårets ligatvåa (FK Sarajevo) får inte tappa alltför många poäng till den nu självklara ligaledaren Borac Banja Luka. Željezničar kan ha så mycket som elva poäng upp till förstaplatsen vid en förlust mot FK Sarajevo på onsdag. Dessutom har vi universitetsderbyt i Chile mellan Universidad Católica och Universidad de Chile, och Soweto-derbyt i Sydafrika mellan Kaiser Chiefs och Orlando Pirates som förväntas dra minst 70 000 åskådare. 

6. Kaká

Löpningen till vänster, mot målet, så man ser "22" i stora vita siffror på den rödsvarta ryggen. Vrickningen in till Robinho som sätter 1-0 inför ett mullrande, utbrottshavande San Siro. Efter allt för många år i fotbollsskugga i Madrid så är Ricky Kaká tillbaka där han hör hemma, där vi lärt älska honom. På den stora scenen, i Milan-tröjan. Det kändes ända in i hjärtat, och det ska bli en fröjd att följa honom i sitt naturliga habitat återigen. Äntligen.

¤ ¤ ¤

Också värda att nämna:

Gerald Asamoah, Claudio Pizarro, Ivan Turina, Fred, Anthony Le Tallec, Jackson Martínez
Några andra medlemmar i "3:e oktober-klubben".

¤ ¤ ¤

Det var allt för den här veckan. Nu, tveka inte att kommentera!

Fördel Dortmund

Arsenal-Dortmund härnäst i en av tidernas bästa CL-grupper.

Det finns stora likheter mellan engelska Arsenal och tyska Dortmund. Båda har inlett säsongen starkt, båda försöker - till skillnad från många andra topplag i Europa - bygga vidare på åratal av arbete under en och samma manager, och båda lottades in i den fantastiska Champions League-gruppen F.

Rent taktiskt finns det sedan en hel checklista vi kan bocka av ifrån.

[x] Spelar 4-2-3-1
[x] Spelskickliga mittbackar
[x] Djupledsbollar på högeryttern främsta anfallsvapnet
[x] Felvänd, men målfarlig, ensam targetanfallare
[x] En köttare och en spelskicklig sittande mittfältare

Det finns förstås också skillnader i lagens sätt att spela fotboll, men de kommer vi till senare. Dessa fem punkter är ändå viktiga för att båda lagen ska fungera optimalt. Vad som då blir uppenbart inför tisdagens möte lagen emellan på Emirates Stadium i London är att Arsenal kommer tvingas att improvisera.

I och med att Theo Walcott (och alla andra yttrar i Arsenal för den delen) saknas så har The Gunners inte haft sitt normala hot i djupled under de senaste månaderna. De snabba bollarna ut mot högeryttern har fått skrotats. Walcott kommer att missa även den här matchen.

Mathieu Flamini ådrog sig en hjärnskakning i helgen och kommer inte heller han att kunna medverka. Det innebär att innermittfältet kommer att sakna den naturliga balans som Arteta-Flamini erbjudit under sina få men imponerande matcher tillsammans hittills.

Arsenal har bara kunnat fylla i fyra av de där fem boxarna under en längre tid, och nu tvingas man alltså ner på tre. Dortmund är inte heller utan skadeproblem, men både Ilkay Gundogan och Lukasz Piszczek är ersatta med liknande spelartyper. Tyskarna har alla möjligheter till att spela det spel man normalt sett vill.

Läget i gruppen då? Arsenal toppar med 6 poäng på två matcher. Dortmund och Napoli har 3 poäng vardera, och sist ligger Marseille med 0. Det gäller alltså att inte låta det andra laget rinna iväg med poängen under de dubbelmöten som nu stundar då gruppspelet vänder. Vad gäller Arsenal och Dortmund så är det på förhand fördel för tyskarna.

Men hur vill man att det ska se ut då i Dortmund-lägret? Vad kan vi och Arsenal förvänta oss av förra säsongens CL-finalist?

Bollen ska transporteras framåt, och det snabbt. Ofta är man angelägna om att vinna bollen högt upp för att på så sätt utnyttja de ytor som uppstår när motståndarna placerar sig i anfallspositioner. När bollen väl vinns ska den väldigt ofta framåt, helst på ett tillslag.


Bilden ovan är bara ett av alla exempel från hemmamatchen mot Hamburg tidigare under säsongen. Bollen är på väg mot Nuri Sahin (röd ring). Han skulle kunna lägga ut en enkel, riskfri pass till höger där en fri medspelare befinner sig, men istället litar han på sin skicklighet och sina medspelares anfallslust, och sätter bollen på ett tillslag rakt upp i banan istället.

Arsenal hade enorma problem med Aston Villas kontringsspel i säsongspremiären, men har skärpt till sig sedan dess. Om detta bara berodde på Flaminis intåg i klubben eller ej, som vi återkommer till senare, kommer fotbollseuropa att bli varse ikväll.

Målet för de flesta av Dortmunds attacker är normalt sett allroundskicklige anfallaren Robert Lewandowski. Polacken är tillräckligt stor, stark och skicklig för att kunna användas som en av Europas bästa targetspelare, samtidigt som han är en vass målskytt när de lägena ges.


Dortmund är inte rädda för att slå höjdbollar. Enligt statistiksidan WhoScored.com har man slagit 72 långbollar/match hittills den här säsongen, 20 fler per match än Arsenal, som slår minst långbollar i hela Premier League. Bilden här är ett tydligt exempel från matchen mot Hamburg hur Dortmund främst vill använda dem. De slås mot Lewandowski (röd ring) som ska skarva vidare mot vänster- eller högeryttern som tajmar sin löpning för att kunna komma till friläge. Den här matchen mot Hamburg vanns med 6-2. De tre första Dortmund-målen kom efter antingen långbollar och/eller Lewandowski-skarvar, sen föll Hamburg ihop totalt.

Både Arsenal och Dortmund gillar att anfalla centralt, och när inte det är möjligt så tar man till högerkanten för att antingen hitta inlägg eller inspel.Ännu en taktisk likhet, alltså.

En månad efter matchen mot Hamburg ställdes Dortmund mot Freiburg på hemmaplan. Motståndarna hade den gången gjort läxan som HSV lämnade efter sig och spelade ett väldigt smalt, kompakt avvaktande zonförsvar i 4-4-2-anda för att minska Lewandowskis inflytande.


Här går man alltså inte upp i press på Dortmunds lågt spelande mittfältare, medvetna om att det kommer vara förödande att ge bort ytor.


Freiburg håller Dortmund på avstånd även efter 20 minuter. Här har man sjunkit väldigt långt ned med hela laget för att beröva Dortmund ytor att spela och springa på. Dortmund försökte komma runt detta genom att slå långbollar rakt i djupled från backlinjen, utan Lewandowski som mellanhand, men det lyckades inte. Istället började man använda högerkanten för att slå inlägg efter ungefär 25 minuters spel.


Ovan och nedan; två högerinlägg på kort tid.


Två exempel på hur man började utnyttja högerkanten för inläggsspel. Detta gav effekt, även om det inte gav några mål per omgående. Freiburg var perfekt förberedda på att stå emot djupledsspel centralt, men när man plötsligt började hotas av inlägg från högerkanten så blev man villrådiga. Backlinjen hamnade ur position, avståndet mellan lagdelarna blev större, och till slut började Dortmund hitta frilägen för Pierre-Emerick Aubameyang. 1-0 målet kom dock efter ännu ett inlägg från högerkanten. På tilläggstid i första halvlek slår sen Mats Hummels en magisk långboll från mittplanen som ger Lewandowski ett friläge. En Freiburg-back river ned honom, rött kort, straff. Matchen slutade 5-0 till Dortmund.

Även om man förstås inte kommer låta sig minimeras till bolltittare så som Freiburg gjorde, så kommer Arsenal att få jobba, slita och tänka till ordentligt i defensiven. Trots att Flamini är borta så har Arsenals tränare Arsene Wenger sagt att han funderar på att vila formtoppade Aaron Ramsey från start mot Dortmund. Det troligaste alternativet då är att Jack Wilshere tar plats på det mer defensiva mittfältet. Detta är en enorm förlust försvarsmässigt för Arsenal (oavsett om det blir Wilshere, Ramsey eller någon annan), då Flaminis positionsspel, rörlighet och dirigerande av lagkamrater hade varit till stor nytta mot kvicka och smarta Dortmund.

Dortmunds försvarsspel är bland de bästa i hela Bundesliga. Man släpper till minst avslut mot egna målet per match, 8.3, och det kommer att bli en utmaning för ett någorlunda vingklippt Arsenal att skapa chanser. Men om The Gunners hemmamatch mot Napoli är något att gå efter så har man ett potentiellt stort hot att komma med: Mesut Özil.

Inte bara det att Özil är en fantastisk fotbollsspelare som haft en stor inverkan på Arsenal sedan han anslöt från Real Madrid, utan för att hans sätt att hitta fria ytor ute på kanterna. Mot Napoli var han med och överbelastade motståndarnas vänsterkant, och båda Arsenals mål i den matchen kom efter inspel från den kanten.

Dortmunds svagaste positioner är ytterbackarna. Den starkaste ytterbacken, högerflygaren Piszczek, är skadad. På vänsterkanten har unge orutinerade Erik Durm gjort ett habilt jobb som vikarie då Marcel Schmelzer varit skadad under hösten. Durm spelade mot Hannover i helgen, men mot Arsenal lär Schmelzer vara tillbaka i startelvan igen.

Schmelzer är inte dålig, men det var inte Zuniga, vänsterbacken i Napoli, heller. För Dortmunds del så måste förväntade vänsteryttern Marco Reus hjälpa till i defensiven för att inte Bacary Sagna, Özil och en eventuell högerytter ska kunna ha lekstuga längs kanten.

Men, tänker någon här, kan man inte dra några slutsatser eller hämta bakgrundsfakta från båda lagens möten i CL för två år sedan? Nej. Det var ett annorlunda Arsenal då, och ett orutinerat Dortmund. Att gräva i möten från den tiden är inte till någon nytta alls.

Mittfälten kommer att hota varandra på flera olika sätt, men vad som kan bli avgörande för matchen är hur de båda lagens anfallare presterar. Lewandowski ställs mot Per Mertesacker och Laurent Koscielny, medan Olivier Giroud troligen får tampas med Neven Subotic och Mats Hummels. Båda anfallarna har egenskaperna för att kunna hålla bort motståndarbackarna och användas som effektiv targetspelare.

Laurent Koscielny är mycket snabbare än övriga mittbackar på planen och Arsenal gör bäst i att låta Per Mertesacker ta duellerna med Lewandowski, medan Kos tar djup. För Dortmunds del så behöver man inte direkt oroa sig för vindsnabba motståndarspelare när man går upp i rygg på Giroud, men samtliga offensiva Arsenal-mittfältare är smarta och kan tajma sina löpningar väl.

Som ni hör så är min bedömning att lagen tar ut varandra ganska väl - i alla fall ute på planen i det flytande spelet. Vid fasta situationer så har Arsenal ett klart övertag sett till insatserna den här säsongen, något som definitivt kan komma att fälla avgörandet ikväll. För Dortmunds del så måste man kunna utnyttja Arsenals defensivt sårbara mittfält, antingen genom att Lewandowski droppar ner eller att Marco Reus och Henrikh Mkhitaryan smiter in i ytorna mellan mittfält och backlinje i rätt lägen.

Trots Arsenals utskåpning av Napoli på Emirates i oktober så håller jag som sagt Dortmund som favoriter i det här dubbelmötet, tack vare deras möjlighet att fullt ut gå efter sin ordinarie matchplan. Om det innebär en 1-0-seger för Arsenal under tisdagskvällen och en 2-0-seger för Dortmund i returen låter jag dock vara osagt.

/JJ

Arsene Wenger - Rafael Benitez 5-3-0

Två av den europeiska fotbollens stora tränare och tänkare under 2000-talet.

5-3-0. Det är ingen taktik som båda använt sig av när de varit två man mindre. Det är facit från Arsene Wengers och Rafael Benitezs möten under spanjorens tid som tränare för Liverpool FC. När Wengers Arsenal haft hemmaplan och Rafas Pool varit på besök har hemmalaget fem segrar. Tre har slutat oavgjort. Benitez har noll segrar.

¤ ¤ ¤

– Jag förväntar mig att möta ett starkt lag. Arsene Wenger är den bäste tränaren i Premier League, och nu har de fått in starka nyförvärv.

– Jag är inte förvånad över att Rafa Benitez gör bra ifrån sig. Napoli är på väg uppåt. Han kan erbjuda erfarenhet och kvalitet.

Det är alltså två gentlemän vi har att göra med. Ungefär så långt ifrån en José Mourinho man kan komma i mediesammanhang. Att Wenger och Benitez skulle sitta och smickra för smickrandets skull tror jag inte heller. Om inte annat så backar min egen tro att de båda är två av världens bästa tränare upp uttalandena de gjort om varandra inför tisdagskvällens möte mellan Wengers Arsenal och Benitezs Napoli.

(Vän av ordning har vid de här laget insett att de båda ju möttes så sent som i augusti under träningsturneringen Emirates Cup, och att det resultatet inte är medräknat i statistiken ovan. Nej. Det var, som sagt, en betydelselös träningsmatch.)

Nu är det gruppspel i Champions League. Magiska grupp F. Det är svårt att säga om det här ens är en av de fyra hetaste matcherna i den gruppen under hösten. Det lär till exempel koka mer på både Westfalenstadion och San Paolo än på Emirates, även om kvällsmatcherna i Norra London ofta kan förvandlas till något extra.

Spelmässigt har mötet dock större potential. Arsenal, fortfarande inte riktigt säkra på sin hemmaform, men med ett momentum som inte skådats i klubben på nästan ett årtionde, mot ett Napoli, med en coach som älskar att utnyttja motståndarnas svagheter, och som inte haft ett sånt här momentum på... ännu längre.

Så, oavgjort?
Det känns som det naturliga steget att ta i den här kontexten, när två formstarka lag med inbördes respekt och beundran för varandra möts. Men då har vi ju knappt ens skrapat på ytan.

Rafa Benitezs styrka som tränare är bland annat att han vet exakt hur han vill att sitt lag ska formera sig; 4-2-3-1 där zonmarkering är principen. I Valon Behrami och Gökhan Inled har spanjoren två schweizare som vet exakt hur viktigt det är att hålla sina två sittande mittfältspositioner. Framför de spelar komplette slovaken Marek Hamsik.

Det kommer med andra ord att bli trångt på mitten, där Arsenal ju så gärna vill försöka spela sig fram. Man har varit bra på att passa och kombinera sig fram till farliga lägen tidigare under säsongen, men idag kan det helt enkelt bli för svårt. Då får man förlita sig på kantspelet.

Den andra fina saken med Benitez är att han inte tillåter sina yttrar att hänga kvar vid mittlinjen medan resten av laget försvarar sig; de ska omgående hem och hjälpa till. Även kanterna kommer att bli svårforcerade för the Gunners, men de gånger man väl kommer att komma förbi och få till inlägg så kommer 192cm långe Olivier Giroud att ha ett övertag i luftrummet mot Raul Albiol och Miguel Britos. Sättet som fransosen Giroud orsakade luftrumsproblem för Stokes mittförsvar för drygt en vecka sedan vittnar om detta.

Ja, jag tror att Napoli kommer att inrikta sig på försvar i första hand. Rafa brukar ha en underbar förmåga att göra det oväntade, men Arsenals omställningsspel är förmodligen för bra för att utmana med hög press. Det är bara att se på hur man hanterade Dortmund i första gruppspelsmatchen i september, trots att man då hade hemmaplan.

Arsenals försvarsspel, då? Det finns en risk att man kommer att spela Mikel Arteta istället för Mathieu Flamini som den mer tillbakadragna mittfältaren. Risk, eftersom Arteta aldrig varit något defensivt geni, och än mindre så efter att ha missat hela säsongsinledningen med skada. Flamini skulle vara viktig för de defensiva omställningarna, men när det kommer till att låsa upp Napolis försvar så är Arteta det givna valet. Detta lär vara en av nyckelfrågorna för Wenger på förhand, och hur han väljer att formera laget kommer att sända starka signaler. Flamini? "Oavgjort är ändå ok". Arteta? "Vi går för tre poäng".
Ett tredje alternativ är förstås att båda spelar, vilket inte får ses som allt för omöjligt, med tanke på den smärre mittfältskris Arsenal upplever rent breddmässigt.

Napoli vill kontra, och man vill göra det snabbt. Detta behärskar man. Även Arsenal trivs som bäst när det finns mycket gräs att springa på, vilket får mig att tro att det inte kommer att blixtra till förrän i den andra halvleken, när matchens form börjat bli härligt Salvador Dalí-aktig och båda lagens mittfält upplöst sig själva.

5-3-0. Kvalitetsmässigt bör Napoli med en för tillfället bredare offensiv flora att välja bland ha överhanden om det kommer till hawaii-fotboll sista 20 (även om Gonzalo Higuain, som var nära att skriva på för Arsenal i somras innan Real Madrid plötsligt höjde prislappen med 100 miljoner, kanske missar matchen med skada). Men den där nollan skojar man inte bort, och om Arsenal kunde överleva mot en Fernando Torres i sina bästa dagar så kan man det även ikväll.

Så, oavgjort?

/JJ