J&J listar

Bernardo Corradi och hans försök till en äkta Serie A-frisyr. Betyg? Nja, knappt godkänd.

Det här är bloggens författares alldeles egna lista. Här listar vi aktuella händelser och heta ämnen, eftersom vi är så förbannat fotbollstokiga och vet att även Du är det. Så här är det upplagt: fredagar 19:00 kommer en ny lista, varje vecka. Listningen är som sådan att vi börjar med det som är riktigt dåligt och jobbar oss neråt/uppåt mot något fantastiskt.

Alltså, det här gäller för de olika placeringarna:

1) Skandal
2) Dåligt
3) Helt OK
4) Bra
5) Mycket imponerande
6) Sanslöst underbart

¤ ¤ ¤

1. Mutu
Kokain, €17 miljoner skuld till Chelsea, doping. En självdestruktiv herre, den där Mutu. Nu expanderar han verksamheten och knäcker näsan på en servitris en vecka innan hans dopingavstängning går ut. Bra jobbat.

2. IFK Norrköping
Frågan är hur man tänker när man är ett lag som satsar mot Allsvenskan, anställer en lite mer okänd tränare, ger honom ett par år, han lyckas för att man sedan ska leta efter någon annan? IFK Norrköping har knappast något fantastiskt spelarmaterial och Bergorts jobb med föreningen är beundransvärt, vilket gör det hela ännu mer bisarrt. Innerst inne hoppas jag lite på att Norrköping ska floppa för att styrelsen ska se hur idiotiskt deras beslut är.

3. Eredivise
Å ena sidan; Ajax med sina två fantastiska anfallare i El Hamdoui och Luis Suarez och PSV som verkar ha vaknat till liv efter några års dvala. Å andra sidan; ligan i övrigt är fortfarande i nivå med Allsvenskan. Briljanta sekvenser blandas med humoristiska försvarinsatser och ligan ger en många gråa hår i den bemärkelsen att man inte riktigt vet i vilket fack man ska placera ligan i; världsklass eller en medelmåttligt plats där det finns vissa ljusglimtar?

4. Bernardo Corradi
För två veckor sedan; hånad, bespottad, avskyd och ingen ville ta i honom ens med en grilltång.

Nu; matchhjälte två matcher i rad för Udinese och helt plötsligt älskar alla Corradi igen.

Den gode Corradi är en väldigt begränsad fotbollsspelare, men hans vilja och hans smarthet har tagit honom väldigt långt. Vi får hoppas att han får en värdig avslutning på sin karriär så att han inte glöms bort som snubben som hånades i Udinese utan landslagsmannen som gjorde underverk med Chievo och Lazio.

5. VdV
Senast i raden av stjärnor som Real Madrid misshandlat men sedan blommat ut i en betydligt mer sansad omgivning (och då är varken Bayern, Inter eller som i det här fallet, Tottenham, speciellt sansade klubbar): Rafael Van der Vaart. Först nu får den stora publiken beskåda holländarens fulla register. Tottenham gjorde klart med VdV under transferfönstrets sista dag och så här långt är han en av årets värvningar. Han dribblar, skjuter, klackar, chippar, volleyar, assisterar. Fem mål och en assist på sju matcher som ny i Premier League. Jag säger då det...

6. Novara
Har vi ett nytt Cesena på gång i Italien? Novara, under ledning av hyllade managern Attilio Tesser, tog förra säsongen steget upp från Lega Pro 1 (gamla serie C1) till serie B, och nu toppar man serien efter 10 omgångar. Man har tre poäng ned till Siena, och dessutom en match mindre spelad!

Även för det mest vana Italien-ögat så är det nästan bara okända namn i truppen. Men det finns några namn som sticker ut: en talang-trio från Palermo bestående av målvakten Ujkani och backarna Cossentino och Morganella, och framför allt gamla storlöftet Nicola Ventola lirar anfallare.

I veckan visade man också att man kan prestera mot serie A-lag då man efter förlängning i Coppa Italia bortabesegrade... Cesena. Är inte det ett tecken så vet jag inte vad.

¤ ¤ ¤

Också värda att nämna:

Old Firm
Derbyt hade det mesta i känsloväg, men den skotska ligan är ett extremt stort skämt numera.

NovaraCalcio.com
Den bästa italienska hemsida ni någonsin kommer att se.

¤ ¤ ¤

Det var allt för den här veckan. Nu, tveka inte att kommentera!

J&J listar

Sahin gestikuleras av målvakten Weidenfeller. Bild: Daylife

Det här är bloggens författares alldeles egna lista. Här listar vi aktuella händelser och heta ämnen, eftersom vi är så förbannat fotbollstokiga och vet att även Du är det. Så här är det upplagt: fredagar 19:00 kommer en ny lista, varje vecka. Listningen är som sådan att vi börjar med det som är riktigt dåligt och jobbar oss neråt/uppåt mot något fantastiskt.

Alltså, det här gäller för de olika placeringarna:

1) Skandal
2) Dåligt
3) Helt OK
4) Bra
5) Mycket imponerande
6) Sanslöst underbart

¤ ¤ ¤

1. The boy Rooney
Helt plötsligt vill han lämna Manchester United. Klubben han köptes till från Everton för 350 miljoner kronor och han nu ses som synonym med. Varför? Ingen förstår nånting. Nu, några dagar senare, så har han skrivit på ett nytt kontrakt värt £180 000 i veckan.

Rooney landar efter detta nånstans mellan en råtta och en prostituerad.

2. CSKA Sofia
Igår fick coach Jovanovski sparken som CSKA Sofia-tränare. Det kan inte låta som en speciellt lustig grej; laget ligger bara nia i den inhemska ligan och det är på tok för dåligt för en klubb som ska vara med i toppen. Det som däremot är förbaskat trist är att Jovanovski bara haft tränarjobbet i klubben i ganska exakt två månader och nu ger man sig ut och letar efter sin åttonde tränare bara under det senaste året. Nästa tränare blir den 23:e tränaren för laget under 2000-talet. Det är så absurt att jag saknar ord. Zamparini framstår som Mr. Kontinuitet himself i jämförelse.
3. Liverpool
Nya ägare: Super! Fortsatt usel form: Buuu!
John W Henry kommer med all säkerhet att styra klubben tillbaka till Champions League, men man kan fortfarande inte se någon ljusning för spelet på planen. 0-2 i derbyt mot Everton, och en mycket oinspirerad 0-0-match mot Napoli igår. Roy måste få igång Fernando Torres, han måste få igång Joe Cole, och han måste få igång Steven Gerrard. Att de inte redan gör det är för dåligt.

4. Huntelaar-Jurado-Raul
Magath hade stora problem i somras. Han dumpade en mängd spelare bara för att kunna hämta in ett par offensiva stjärnlirare. Det gick sådär om man kollade på pappret just då. Det blev second hand-sorteringsmaterial som han till sitt förfogande - visserligen inga dåliga spelare, men inte de hetaste spelarna på marknaden direkt. Det såg förfärligt ut till en början.

Nu: Huntelaar har gjort mål i varenda Schalkematch utom den mot israelerna i vecka. Då passade istället spanjorerna Jurado och Raul på att pricka in formtoppen. En vinst mot Eintracht imorgon och Schalke andas optimism igen. Tvivla aldrig på Magath.

5. Arsenal - Shakhtar
Målglada Gunners har slagit nytt målrekord i Champions League; 14 gjorda mål på de inledande tre gruppspelsmatcherna är smått otroligt, och det bästa är att målskyttet kommer från alla möjliga olika håll. Alex Song öppnade till exempel målskyttet senast mot Shakhtar med en rabona. Det blev till slut 5-1, men om ni frågar vilken Arsenalsupporter som helst vad som var roligast med den matchen så var det att martyren Eduardo da Silva kom tillbaka, hoppade in till stående ovationer, och satte 5-1-målet till jubel och sång. Fantastiskt vackert.

6. Nuri Sahin
Han har haft några tunga säsonger, den gode Sahin. Han har presterat okej, men inte alls varit någon jätte att räkna med och han såg snarare ut att hamna i talangträsket i flera Jonny Rödlundsevigheter, men i år har han fullständigt exploderat. Bundesligas överlägset bästa spelare just nu och det är svårt att på bara några rader skriva ned hur mycket han betyder för Dortmund. Eller, det kanske räcker med ett par, tre ord? Vi gör ett försök.

Sahin fixar ligaguldet.

¤ ¤ ¤

Också värda att nämna:

Gareth Bale
Kan nånting stoppa honom?

Turkiet
Rent generellt - hur dåligt kan lagen egentligen prestera ute i Europa?

¤ ¤ ¤

Det var allt för den här veckan. Nu, tveka inte att kommentera!

J&J listar

Skilda världar. Bild: Geographicguide.net

Det här är bloggens författares alldeles egna lista. Här listar vi aktuella händelser och heta ämnen, eftersom vi är så förbannat fotbollstokiga och vet att även Du är det. Så här är det upplagt: fredagar 19:00 kommer en ny lista, varje vecka. Listningen är som sådan att vi börjar med det som är riktigt dåligt och jobbar oss neråt/uppåt mot något fantastiskt.

Alltså, det här gäller för de olika placeringarna:

1) Skandal
2) Dåligt
3) Helt OK
4) Bra
5) Mycket imponerande
6) Sanslöst underbart

¤ ¤ ¤

1. Serbien
Uppdelat i två delar. Först förlorade laget hemma mot Estland (det sämsta av baltländerna) med 3-1.

Sen visade fansen sitt missnöja med att skära sönder Stadio Luigi Ferraris i Genua samt kasta in några bengaler i den efterföljande kvalmatchen mot Italien.

Skam och skandal.

2. Sverige

Hybrisen blev till slut för stor och verkligheten kom ifatt och gav oss en riktig käftsmäll. Grejen är den att med Lagerbäck vann man mot San Marino med 2-0 och förlorade mot Holland med 1-0, medan man under Hamren slår San Marino med 5-0 och förlorar mot Holland med 4-1. Det är sånt vi får leva med. Offensiv fotboll är trevligt, men det är aldrig trevligt när man spelar nonchalant offensiv fotboll och gör så många individuella misstag. I tisdags var det en sådan dag. Oh well, det här var nog en nyttig lektion för Hamren.

3. Frankrike
Det går sakta men säkert framåt för Laurent Blancs nya landslag. Resultaten har varit helt OK, även om ynka 2-0 hemma mot Luxemburg var i minsta laget. Man har en lång väg kvar att vandra, men man har i alla fall tagit de första stegen.

4. Ungern

Nja, en ny storhetstid är nog inte på väg, men ungrarnas landslag har hittat en harmonisk defensiv att luta sig tillbaka mot. När dessutom de offensiva spelarna är rätt heta namn som Szalai, Dzsudzsak och Gera som kan dra det offensiva lastet själva plus att dom gör en del individuella prestationer som leder till mål, då går det bra. 8-0 mot San Marino och 2-1 mot Finland var ett steg i rätt riktning.

5. Ryssland

Både Guus Hiddink och Dick Advocaat behövde en nytädning kändes det som. Hiddink drog till Turkiet (som inte presterar sådär jättebra om vi ska prata klarspråk) och Advocaat ersatte Hiddink i Ryssland. Advocaat har inte gjort så stora förändringar; truppen är nästan identisk och spelsättet likaså som under Hiddinks tid. Är det så enkelt som att det är nytändningen med en ny röst som fått det här landslaget har vaknat till liv? Ifall det är så är det mycket trevligt. Det är ju nu som det är landslaget ska ha sina bästa år; Kerzhakov presterar grymt bra i Zenit, Arshavin är alltid en poängplockare i världsklass, defensiven har hängt ihop i några år nu och Dzagoev är en lagom bra joker att ha. Med tanke på EM-kvalgruppens kvalitet ska EM vara en självklarhet för det ryska landslaget, men frågan är hur långt man räcker sedan? Efter något års stampande och problem med resultaten löste sig det mesta med ett tränarbyte utan att man behövde göra så mycket mer, men hur långt håller detta?

6. Montenegro
Utan lagets två överlägset bästa spelare (Jovic i Viola och Vucinic i Roma - båda skadade) åkte ett dittills openetrerat Montenegro upp till Wembley och plockade landets största skalp någonsin med 0-0 mot ett frustrerat England. "Storebror" Serbien tittar avundsjukt på.

¤ ¤ ¤

Också värda att nämna:

Miroslav Klose
Ett unikum inom världsfotbollens historia. Hatten av.

¤ ¤ ¤

Det var allt för den här veckan. Nu, tveka inte att kommentera!

Anderlecht, Club Brügge, Standard - och nu KRC Genk

Ogunjimi (9) och Vossen (10) firar mål tillsammans med Fellaini (afro). Bild: Daylife

Det senaste årtiondet har tre lag i tur och ordning dominerat den belgiska fotbollen. Nu när vi kliver in i 10-talet så inleder de multikulturella flamländarna i RC Genk med att köra över allt motstånd.

Efter 10 omgångar leder man ligan med 5 poäng ned till Anderlecht, och man har även en överlägsen målskillnad på 31-8. François "Franky" Vercauteren, med 63 landskamper för Belgien, är lagets tränare, och hans 4-1-3-2 har verkligen förlöst offensiven, vilket 3 mål/match så klart vittnar om.

I Belgiens senaste landslagstrupp fanns tre Genk-spelare med: offensiva mittfältaren Kevin De Bruyne, 19 år, samt anfallskollegorna Jelle Vossen, 21 och Marvin Ogunjimi, 23.

Marvin Ogunjimi, som fyllde år igår, är bördig från Nigeria men uppvuxen i Belgien. Debuterade i landslaget mot Kazakstan och firade det med att som inhoppare sätta matchens båda mål.

Hans anfallskollega Jelle Vossen har hittills stänkt in hyfsat otroliga 13 mål i ligan. Och då gick han ändå mållös från deras senaste match (2-2 borta mot Mechelen). Precis som Ogunjimi så har han fått sitt riktiga internationella genombrott under detta landslagsuppehåll, och efter att ha misslyckats med att göra mål mot Kazakstan så slog han till direkt i andra matchen, mot Österrike. Rent spelstilsmässigt så är Vossen inte lika tekniskt skicklig som Ogunjimi och De Bruyne, som vi snart kommer till, men en hyfsad jämförelse är Hollands Dirk Kuyt - som ju öste in mål som striker i Feyenoord innan han flyttade till Liverpool.

De Bruyne är en typisk offensiv mittfältare. Snabb, tekniskt skicklig, inte allt för bra på huvudet men med en grym högerfot. Och några mindre attitydproblem. Och till skillnad från sina två lagkompisar väntar han fortfarande på a-landslagsdebuten.

Genk bjuder även på andra högst intressanta spelare:
*Joao Carlos, den tekniske brasse-mittbacken
*David Hubert, den 22-årige defensiva mittfältaren som inte drar på sig några kort
*Thomas Buffel, den gamle Feyenoord-talangen som stundtals susar fram längs kanten
*Anele Ngongca, den sydafrikanska ytterbacken som lyft sitt spel efter att han blev pappa

Dessutom har man ännu en gammal stortalang, Anthony Vanden Borre, i laget. Han får dock inte spela förrän i januari eftersom han skrev på en vecka efter att transferfönstret stängde.

KRC Genk är dock inte någon nykomling i toppen av tabellen. Runt år 2000 tog man hem två ligatitlar (-99 och -02), och det var ju runt den tiden som Wesley Sonck öste in mål men aldrig fick det där internationella genombrottet.

Den stora frågan är så klart: är Jelle Vossen den nye Wesley Sonck, och kan han i så fall föra Genk till en ny efterlängtad ligatitel?

/JJ

Etablisemanget 0 - Utmanarna 2

Niger hade inför dagens match mot Egypten spelat sammanlagt 123 landskamper. På dom 123 landskamperna hade man bland annat bara lyckats ta en poäng mot Ghana på tio försök och två poäng från ivorianerna på tolv försök. Truppen består enbart av spelare som inte ens den största fotbollsfreaken har hört nämnas någon gång i hela sitt liv. Eller, inte enbart. Vi har ju Bordeauxanfallaren Ouwo Moussa Maazou som tyckte det var på sin plats att göra såhär en dag som denna, och varför inte?

Eftersom Niger aldrig mött Egypten tidigiare i landslagssammanhang har man nu en hundraprocentig statistik mot dom. Man kan ju tro att Egyptens ärkerival Algeriat gottade sig åt detta? Antagligen, men det var ju inte bara pompa och sånt. Dom hade ju en helt fruktansvärt enkelt bortamatch mot Centralafrikanska republiken att klara innan man skulle ut och fira Egyptens olycka.

Eller vänta nu...

2-0 förlust och den lokala TV-stationens producent får sig nog en liten brasklapp för hur hans klippning var, men det spelar nog mindre roll en dag som denna. Den gamla klyschan "det finns ingen lätt match i landslagsfotbollen längre" blev lite sannare idag.

/JH

J&J listar

Die Trio firar Mainzseger.

Det här är bloggens författares alldeles egna lista. Här listar vi aktuella händelser och heta ämnen, eftersom vi är så förbannat fotbollstokiga och vet att även Du är det. Så här är det upplagt: fredagar 19:00 kommer en ny lista, varje vecka. Listningen är som sådan att vi börjar med det som är riktigt dåligt och jobbar oss neråt/uppåt mot något fantastiskt.

Alltså, det här gäller för de olika placeringarna:

1) Skandal
2) Dåligt
3) Helt OK
4) Bra
5) Mycket imponerande
6) Sanslöst underbart

¤ ¤ ¤

1. Växjö

Fotbollen i staden Växjö är inte top notch, om vi ska uttrycka det milt. Öster måste kvala för att hålla sig kvar i Superettan, stadens husgud Lagrell gör det mesta för att förstöra svensk fotboll och Dam-EM (som ändå får dras in i genren "fotboll") i staden är också en historia värd att berätta. Växjö ansökte om att vara värdstad med löftet om att en ny arena skulle byggas i staden. Man fick uppdraget, för att bara dagar efteråt säga att "Nej, det är osäkert om det blir någon ny arena här". Att bygga en arena i Växjö tar inte bamselång tid, men tänk att arenabygget i Kalmar tog över fyra år med alla överklaganden och dylikt inblandade...

2. Manchester City
Katastrofalt bokslut, tråk-fotboll och stjärnan bråkar med tränaren. Är det kris i City? Inte riktigt. Men, i tur och ordning: pengarna har strömmat ut från Citys konton det senaste året, både på löner och spelaraffärer. Man säger att detta var en engångsföreteelse och att i framtiden ska klubbens ungdomssatsning ge goda skördar. Då undrar man ju hur det änker när de byter bort City-ikonen Ireland mot Milner. Nåja.

Vidare till spelet. Det är inte speciellt snyggt. I halvtid mot Newcastle fick Carlos Tevez nog och det utbröt bråk (troligtvis verbalt) mellan honom och tränare Mancini om varför fan laget spelade på kontringar hemma mot en nykomling. Ja, det är vi fler som undrar. Men Man City ligger just nu 2:a i Premier League, 4 poäng efter Chelsea. Kanske kan de utmana på riktigt i år.

3. FIFA 11

Rent spelmässigt; môcke, môcke bra. Hela upplevelsen; nja, va? Buggarna finns lite här och var och det är några irritationsmoment (varför ska dom zooma in spelare överhuvudtaget? Och när dom väl gör det är det _alltid_ samma skuttscen när dom springer därifrån) och transfermarknaden är inte ett dugg förbättrad. Nja, FIFA 11 är ett jättebra spel, men det behövs en patch eller två för att rätta till alla misstag.

4. Hernanes
Lazio toppar Serie A i ensam majestät efter 6 omgångar. HUR?! Svaret är: Hernanes. Sao Paulo-mittfältaren som det snackats om halva 00-talet har äntligen hittat till Europa. Man började ju undra om det var nåt lurt med honom när han aldrig tog steget över Atlanten. Faktum är att han verkar vara bättre än någon kunnat hoppats på. Kolla höjdpunkter från Lazios inledande matcher, och upptäck hur grymt mycket han ligger bakom i anfallsväg. Frågan är nu bara om det är en tillfällig formtopp eller om Hernanes kan hålla samma nivå hela säsongen. Vi är nog rätt säkra på att Lazio inte kommer hålla ända till scudetton i alla fall.

5. Zenit
Luciano Spalletti har värvat friskt och fantastiskt bra sedan han tog över Zenit St Petersburg. Eller vad sägs om Bruno Alves, Aleksandar Lukovic, Sergey Semak, Aleksander Bukharov, Danko Lazovic och Alexander Kerzhakov? Det kan vara farligt att plocka in allt för många nya spelare till a-laget, men Spalletti har uppenbarligen lyckats. Zenit satte nämligen nyss ryskt rekord i antalet matcher utan förlust - 21 stycken - och man leder ligan efter just 21 omgångar med 6 poäng ned till Rubin Kazan. Ännu mer imponerande är kanske målskillnaden på 40-10, alltså två gjorda per match och ett insläppt varannan match. Det är sån kvalitet man vinner ligor med.

6. Mainz

Klubben har fått frodats i lugn och ro, man har kunnat bygga en ny arena och testa olika unga spelare. Jurgen Klopp (nu Dortmund) byggde upp det, nästa tränare i form av danske Jörg Andersen byggde lite till och nuvarande tränaren Thomas Tuchel har utvecklat och förfinat allting runt klubben. Den offensiva trion Andre Schürrle, Adam Szalai och Lewis Holtby är inte bara unga och intressanta fotbollsspelare, utan också väldigt produktiva. En av dom är Mainzprodukt (Schürrle) medan de två andra är storklubbsrejects (Real Madrid respektive Schalke). De tre har varit högst delaktiga i det sju raka segrarna såhär långt. Ett par till och man är historiskt bra och det börjar redan nu pratas om att die Schale kan hamna i denna stad när säsongen ska summeras. En längre artikel om Mainz kommer troligen om ett par dagar.

¤ ¤ ¤

Också värda att nämna:

Allsvenskan och Superettan
Allsvenskan har potential att vara stekhet då två Skånelag slåss om guldet och AIK riskerar att åka ur. Ändå känns den rätt ljummen och det är nästan så att Superettans toppstrid är hetare i media.

¤ ¤ ¤

Det var allt för den här veckan. Nu, tveka inte att kommentera!

Massa brassa usla

Maradona fick enorm kritik för sina uttagningar, inte bara för vilka han inte tog med utan för hur många olika han tog med. Frågan är varför inte samma fråga ställts om Brasilien under de senaste säg 15 åren?

De senaste tolv månaderna har brassarna använt sig av 67 olika A-landslagsspelare. 67 stycken! Samma siffra för Sverige är visserligen 53, men då har det svenska landslaget dels genomgått ett generationsskifte, dels hade man en vinterturné där över 20 av dom spelarna bara var med under den turnén och inte någon gång innan eller efter det. I den senaste brasilianska landslagstruppen är det åtta stycken debutanter och det är just antalet spelare som kommer in, gör ett par landskamper och sedan försvinner som är svindlande stor.

Testar man att söka på Football Manager 2010 får man fram runt 170 brasilianare som gjort A-landskamper som fortfarande är aktiva fotbollsspelare. Här är siffrorna för några andra länder:

Italien: 100

Australien: 100

Sverige: 110

Om man ska vara kritisk mot den här sökningen kan man dels påpeka att den brasilianska spelarmarknaden på spelet inte är lika uppdaterad som de övriga ländernas och en del av de där 170 spelarna har kanske lagt skorna på hyllan, men det kan ju likagärna vara åt att andra hållet; att man glömt att lägga till landskamper hos vissa spelare då det varit en så pass stor omsättning landslagsspelare. Till brassarnas försvar ska det sägas att även Argentina och Mexiko har en stor omsättning spelare varje år, samtidigt som Brasilien har en unikt stor samling duktiga fotbollsspelare, men siffran är ändå så pass mycket högre att den är tydligt.

Om några minuter är det avspark mellan Brasilien och Iran i en träningslandskamp. Hur många debutanter det är på banan då för Brasilien har jag inte fått reda på, men en ny brassecoach brukar alltid betyda ett tio-tal nya spelare i de tilltänkta framtida trupperna. Kontinuitetsfrågan i Brasilien är verkligen en fråga som måste lysas fram mer; inte bara att man byter spelar ofta utan också förbundskapterna. Den nya Mano Menezes är landets tionde förbundskapten de senaste 20 åren. Det kan inte på nåt sätt vara hälsosamt att byta förbundskapten varannat år.

/JH

Saison Dupont och Duvel går skilda vägar?

Belgisk fotboll står och stampar lite. Vad kommer egentligen att hända med själva landet? Det har pratats om att dela upp landet i minst två delar; Flandern och Vallonien. Vad händer då med fotbollen? Belgisk fotboll som var på sådan frammarsch för några år sedan, men av alla supertalanger som man producerade fram så har inte det lett till stormsuccé i landslaget, direkt. De oftast fysiskt kompletta spelarna har inte alls fått någonting att stämma och man lider dessutom lite av överflödets förbannelse på mittbackssidan (Vermaelen, Van Buyten, Kompany, Vethonghen, Lombaerts, Alderweireled etc.) samtidigt som att de enda offensiva hoten heter Lukaku och Dembele. Frågan kvarstår dock; hur skulle det se ut om Belgien imorgon delades i två delar? De två nya landslagen skulle då ha följande spelare till sitt förfogande:

Flandern

Simon Mignolet, Toby Alderweireld, Olivier Deschacht, Vincent Kompany, Thomas Vermaelen, Steven Defour, Marouane Fellaini, Timmy Simons, Jan Vertonghen, Faris Haroun, Romelu Lukaku, Jelle Vossen, Moussa Dembélé, Stijn Stijnen, Nicolas Lombaerts, Jelle Van Damme, Glenn Verbauwhede, Kevin De Bruyne, Thomas Buffel, Christophe Lepoint, Bernd Thijs, Björn Vleminckx, Thomas Kaminski, Maxime Lestienne, Bart Biemans, Dedryck Boyata, Daan van Gijseghem, Ritchie De Laet, Radja Nainggolan, Jo Coppens, Dimitri Daeseleire, Lukas Van Eenoo, Kenny Steppe, Stijn Wuytens, Vadis Odjidja-Ofoe, Arnor Angeli, Tom De Mul

Vallonien

Logan Bailly, Jean-François Gillet, Laurent Ciman, Guillaume Gillet, Daniel Van Buyten, Axel Witsel, Eden Hazard, Christian Benteke, Kevin Mirallas, Silvio Proto, Sébastien Pocognoli, Jonathan Legear, Mehdi Carcela-Gonzalez, Joachim Mununga

Tveksamma

Christian Benteke (född i Kongo), Ritchie Kitoko (född i Kongo), Geoffrey Mujangi Bia (född i Kongo), Anthony Vanden Borre (född i Kongo), Réginal Goreux (född på Haiti)

Det är ingen tvekan om att Flanderna skulle bli den stora vinnaren här. Visst; Bailly är förstamålvakten i landslaget och Hazard landets största talang, men Flanderna slår ändå Vallonien både spets- och breddmässigt. Om man skulle dela upp ligorna skulle blott tre lag från högstadivisionen (Standard Liege, Charleoi och Eupen) hamna i Vallonska ligan. Vallonien är dryga hälften av landets yta till areal, men har bara 33% av invånarna i landet, därför är det kanske inte så konstigt att man har färre fotbollsspelare och färre lag. Det skulle nästan bli en identisk situation som med Montenegro och Serbien; Montenegro får några bra spelare plus landets stora framtid (Jovetic) och Serbien får de andra klasslirarna.

Den viktigaste frågan är dock om det är Flandern eller Vallonien som producerar den mest suspekta och godaste ölen?

/JH

Bruce Almighty

Steve Bruce avancerar uppåt minsann. Han har alltid varit en rätt bra coach, men Sunderland känns som sista steget till toppen för hans del. I Wigan och Birmingham gjorde han ett gott dagsverke och hans klubbval har alltid varit liiite underliga, men dom har alltid varit ett steg i rätt riktning för hans tränarkarriär. Något annat kan man inte säga.

Steve Bruce är mannen som fått Titus Jävla Bramble att prestera riktigt, riktigt bra PL-fotboll inte bara i Sunderland utan också i Wigan. Bara det borde vara värt en medalj. Att få Andy Reid att sluta upp med snaskigheterna och gå ned tio kilo är också det en häpnadsväckande prestation. Det är dock mer än att förändra kultlirare som är Steve Bruces styrka. Det känns inte som att det är många PL-managers som kan värva spelare som Bruce och sedan får dom att prestera top-notch. Ahmed El Mohamady har varit en av Sunderlands bästa spelare såhär långt. PLs mest riviga ytter (kolla statistiken! Helst sanslöst många brytningar, tacklingar, löpmeter etc.) som behöver jobba med slutprodukten, men det kommer med tiden. Gyan kom in som ersättare åt den rätt simpla Kenwyne Jones och bättre kan det väl knappast bli? Mignolet hämtar man in från ett mittenlag i Belgien och han håller direkt god klass. Samtidigt får han in "heta" namn som Lorik Cana, Mensah, Angeleri och Welbeck utan att betala så mycket för dom. Bruce vet hur man värvar och hur man får spelarna att prestera.

Det här året är det inte tjongbollar som ska spelas, utan när man sätter Jordan Henderson och Malbranque centralt tyder det på att man vill spela boll. När man dessutom sitter på Englands tredje bästa striker som garanterar 15 ligamål gör inte det saken sämre. Det finns fortfarande en del saker att jobba med, passningsspelet sitter inte riktigt som det ska och ibland ser det lite hafsigt ut, men Bruce lär fixa det innan säsongen är slut. Sunderland har redan mött City, United, Liverpool, Chelsea och Arsenal utan att förlora mot dom. Nu ska bara segrarna komma också, men slipper man skador lär en topp-10 placering vara en trolig tabellplacering. Frågan är vilken storklubb som vågar ge Bruce chansen? Eller är det helt enkelt så att Bruce jobbar i mittenlag i PL för vänta in Sir Alex Fergusons plats när denna slutar?

/ JH

Om Sheriff, men inte Suma.

Det är en rätt trevlig derbyhelg; Angers - Laval, PAOK - Aris, Paderborn - Bielefeld, Chelsea - Arsenal och Shakthar - Dynamo Kiev för att ta några exempel. Paderborn tog en ursinnigt viktig seger mot Bielefeld och Dynamo Kiev måste verkligen ta poäng då man förlorade mot Sheriff i Europa League i torsdag (coachen fick kicken för det), annars är detta en av de värsta veckorna i klubbens historia. Just Sheriff har också ett derby, det kanske viktigaste derbyt under hela helgen. Kanske inte underhållningsmässigt (eller; definitivt inte underhållningsmässigt), men politiskt sett.

Eller, det är inte så mycket ett "local derby" utan snarare som Moldaviens svar på El Clasico. De två mäktigaste klubbarna i landet (Sheriff Tiraspol och Zimbru Chisinau) där Zimbru kommer från huvudstaden Chisinau och Sheriff från Tiraspol som är "huvudstaden" i regionen Transnistrien som slåss för sin självständighet. Dock har inget erkänt land erkänt Transnistrien som ett eget land, men den moldaviska regeringen har ändå väldigt lite att säga till om i regionen som istället kör med sin egna regering, valuta och dylikt. Det är lite som att alla skulle kalla norrmännen för svenskar, typ.

Sheriff har vunnit varenda ligatiteln de senaste tio åren (!) vilket såklart sticker i Zimbrus ögon, särskilt med tanke på att Sheriff bildades så sent som 1997. Zimbru har på senare år satsat allt hårdare på den egna ungdomssektionen vilket har betalat av sig bra; man har fyra-fem spelare i truppen med A-landslagsmeriter samtidigt som det bara finns en enda utlänning i truppen; ghananen Razak Salifu. Jämför det mer Sheriff som har fjorton olika nationaliteter i truppen och till och med tränaren är utländsk (vitryss). Sheriff är Transnistriens stolthet och alla rika personer i regionen lägger ned pengar på klubben vilket gör att man kan ha ett slagkraftigt lag år efter år.

Morgondagens match är ohyggligt viktig. Bägge lagen började säsongen förfärligt, men har nu kommit igen ordentligt och är bara sex respektive fem poäng från förstaplatsen. Förlust imorgon kan betyda att säsongen är körd. Det laget som vinner har ett bra utgångsläge att vinna ligan (så usla är de flesta lagen i Moldavien. Zimbru och Sheriff är verkligen de två stora).

För att Sheriff ens ska kunna ta sig till Chisinau krävs det att bussen åker igenom mängder med ryska säkerhetskontroller, fyllda med soldater och stridsvagnar, och det är minst 3-4 gånger samtliga spelare måste visa sina pass. Det är mer än tre poäng som står på spel imorgon, om man säger så.

/ JH