Fördel Dortmund

Arsenal-Dortmund härnäst i en av tidernas bästa CL-grupper.

Det finns stora likheter mellan engelska Arsenal och tyska Dortmund. Båda har inlett säsongen starkt, båda försöker - till skillnad från många andra topplag i Europa - bygga vidare på åratal av arbete under en och samma manager, och båda lottades in i den fantastiska Champions League-gruppen F.

Rent taktiskt finns det sedan en hel checklista vi kan bocka av ifrån.

[x] Spelar 4-2-3-1
[x] Spelskickliga mittbackar
[x] Djupledsbollar på högeryttern främsta anfallsvapnet
[x] Felvänd, men målfarlig, ensam targetanfallare
[x] En köttare och en spelskicklig sittande mittfältare

Det finns förstås också skillnader i lagens sätt att spela fotboll, men de kommer vi till senare. Dessa fem punkter är ändå viktiga för att båda lagen ska fungera optimalt. Vad som då blir uppenbart inför tisdagens möte lagen emellan på Emirates Stadium i London är att Arsenal kommer tvingas att improvisera.

I och med att Theo Walcott (och alla andra yttrar i Arsenal för den delen) saknas så har The Gunners inte haft sitt normala hot i djupled under de senaste månaderna. De snabba bollarna ut mot högeryttern har fått skrotats. Walcott kommer att missa även den här matchen.

Mathieu Flamini ådrog sig en hjärnskakning i helgen och kommer inte heller han att kunna medverka. Det innebär att innermittfältet kommer att sakna den naturliga balans som Arteta-Flamini erbjudit under sina få men imponerande matcher tillsammans hittills.

Arsenal har bara kunnat fylla i fyra av de där fem boxarna under en längre tid, och nu tvingas man alltså ner på tre. Dortmund är inte heller utan skadeproblem, men både Ilkay Gundogan och Lukasz Piszczek är ersatta med liknande spelartyper. Tyskarna har alla möjligheter till att spela det spel man normalt sett vill.

Läget i gruppen då? Arsenal toppar med 6 poäng på två matcher. Dortmund och Napoli har 3 poäng vardera, och sist ligger Marseille med 0. Det gäller alltså att inte låta det andra laget rinna iväg med poängen under de dubbelmöten som nu stundar då gruppspelet vänder. Vad gäller Arsenal och Dortmund så är det på förhand fördel för tyskarna.

Men hur vill man att det ska se ut då i Dortmund-lägret? Vad kan vi och Arsenal förvänta oss av förra säsongens CL-finalist?

Bollen ska transporteras framåt, och det snabbt. Ofta är man angelägna om att vinna bollen högt upp för att på så sätt utnyttja de ytor som uppstår när motståndarna placerar sig i anfallspositioner. När bollen väl vinns ska den väldigt ofta framåt, helst på ett tillslag.


Bilden ovan är bara ett av alla exempel från hemmamatchen mot Hamburg tidigare under säsongen. Bollen är på väg mot Nuri Sahin (röd ring). Han skulle kunna lägga ut en enkel, riskfri pass till höger där en fri medspelare befinner sig, men istället litar han på sin skicklighet och sina medspelares anfallslust, och sätter bollen på ett tillslag rakt upp i banan istället.

Arsenal hade enorma problem med Aston Villas kontringsspel i säsongspremiären, men har skärpt till sig sedan dess. Om detta bara berodde på Flaminis intåg i klubben eller ej, som vi återkommer till senare, kommer fotbollseuropa att bli varse ikväll.

Målet för de flesta av Dortmunds attacker är normalt sett allroundskicklige anfallaren Robert Lewandowski. Polacken är tillräckligt stor, stark och skicklig för att kunna användas som en av Europas bästa targetspelare, samtidigt som han är en vass målskytt när de lägena ges.


Dortmund är inte rädda för att slå höjdbollar. Enligt statistiksidan WhoScored.com har man slagit 72 långbollar/match hittills den här säsongen, 20 fler per match än Arsenal, som slår minst långbollar i hela Premier League. Bilden här är ett tydligt exempel från matchen mot Hamburg hur Dortmund främst vill använda dem. De slås mot Lewandowski (röd ring) som ska skarva vidare mot vänster- eller högeryttern som tajmar sin löpning för att kunna komma till friläge. Den här matchen mot Hamburg vanns med 6-2. De tre första Dortmund-målen kom efter antingen långbollar och/eller Lewandowski-skarvar, sen föll Hamburg ihop totalt.

Både Arsenal och Dortmund gillar att anfalla centralt, och när inte det är möjligt så tar man till högerkanten för att antingen hitta inlägg eller inspel.Ännu en taktisk likhet, alltså.

En månad efter matchen mot Hamburg ställdes Dortmund mot Freiburg på hemmaplan. Motståndarna hade den gången gjort läxan som HSV lämnade efter sig och spelade ett väldigt smalt, kompakt avvaktande zonförsvar i 4-4-2-anda för att minska Lewandowskis inflytande.


Här går man alltså inte upp i press på Dortmunds lågt spelande mittfältare, medvetna om att det kommer vara förödande att ge bort ytor.


Freiburg håller Dortmund på avstånd även efter 20 minuter. Här har man sjunkit väldigt långt ned med hela laget för att beröva Dortmund ytor att spela och springa på. Dortmund försökte komma runt detta genom att slå långbollar rakt i djupled från backlinjen, utan Lewandowski som mellanhand, men det lyckades inte. Istället började man använda högerkanten för att slå inlägg efter ungefär 25 minuters spel.


Ovan och nedan; två högerinlägg på kort tid.


Två exempel på hur man började utnyttja högerkanten för inläggsspel. Detta gav effekt, även om det inte gav några mål per omgående. Freiburg var perfekt förberedda på att stå emot djupledsspel centralt, men när man plötsligt började hotas av inlägg från högerkanten så blev man villrådiga. Backlinjen hamnade ur position, avståndet mellan lagdelarna blev större, och till slut började Dortmund hitta frilägen för Pierre-Emerick Aubameyang. 1-0 målet kom dock efter ännu ett inlägg från högerkanten. På tilläggstid i första halvlek slår sen Mats Hummels en magisk långboll från mittplanen som ger Lewandowski ett friläge. En Freiburg-back river ned honom, rött kort, straff. Matchen slutade 5-0 till Dortmund.

Även om man förstås inte kommer låta sig minimeras till bolltittare så som Freiburg gjorde, så kommer Arsenal att få jobba, slita och tänka till ordentligt i defensiven. Trots att Flamini är borta så har Arsenals tränare Arsene Wenger sagt att han funderar på att vila formtoppade Aaron Ramsey från start mot Dortmund. Det troligaste alternativet då är att Jack Wilshere tar plats på det mer defensiva mittfältet. Detta är en enorm förlust försvarsmässigt för Arsenal (oavsett om det blir Wilshere, Ramsey eller någon annan), då Flaminis positionsspel, rörlighet och dirigerande av lagkamrater hade varit till stor nytta mot kvicka och smarta Dortmund.

Dortmunds försvarsspel är bland de bästa i hela Bundesliga. Man släpper till minst avslut mot egna målet per match, 8.3, och det kommer att bli en utmaning för ett någorlunda vingklippt Arsenal att skapa chanser. Men om The Gunners hemmamatch mot Napoli är något att gå efter så har man ett potentiellt stort hot att komma med: Mesut Özil.

Inte bara det att Özil är en fantastisk fotbollsspelare som haft en stor inverkan på Arsenal sedan han anslöt från Real Madrid, utan för att hans sätt att hitta fria ytor ute på kanterna. Mot Napoli var han med och överbelastade motståndarnas vänsterkant, och båda Arsenals mål i den matchen kom efter inspel från den kanten.

Dortmunds svagaste positioner är ytterbackarna. Den starkaste ytterbacken, högerflygaren Piszczek, är skadad. På vänsterkanten har unge orutinerade Erik Durm gjort ett habilt jobb som vikarie då Marcel Schmelzer varit skadad under hösten. Durm spelade mot Hannover i helgen, men mot Arsenal lär Schmelzer vara tillbaka i startelvan igen.

Schmelzer är inte dålig, men det var inte Zuniga, vänsterbacken i Napoli, heller. För Dortmunds del så måste förväntade vänsteryttern Marco Reus hjälpa till i defensiven för att inte Bacary Sagna, Özil och en eventuell högerytter ska kunna ha lekstuga längs kanten.

Men, tänker någon här, kan man inte dra några slutsatser eller hämta bakgrundsfakta från båda lagens möten i CL för två år sedan? Nej. Det var ett annorlunda Arsenal då, och ett orutinerat Dortmund. Att gräva i möten från den tiden är inte till någon nytta alls.

Mittfälten kommer att hota varandra på flera olika sätt, men vad som kan bli avgörande för matchen är hur de båda lagens anfallare presterar. Lewandowski ställs mot Per Mertesacker och Laurent Koscielny, medan Olivier Giroud troligen får tampas med Neven Subotic och Mats Hummels. Båda anfallarna har egenskaperna för att kunna hålla bort motståndarbackarna och användas som effektiv targetspelare.

Laurent Koscielny är mycket snabbare än övriga mittbackar på planen och Arsenal gör bäst i att låta Per Mertesacker ta duellerna med Lewandowski, medan Kos tar djup. För Dortmunds del så behöver man inte direkt oroa sig för vindsnabba motståndarspelare när man går upp i rygg på Giroud, men samtliga offensiva Arsenal-mittfältare är smarta och kan tajma sina löpningar väl.

Som ni hör så är min bedömning att lagen tar ut varandra ganska väl - i alla fall ute på planen i det flytande spelet. Vid fasta situationer så har Arsenal ett klart övertag sett till insatserna den här säsongen, något som definitivt kan komma att fälla avgörandet ikväll. För Dortmunds del så måste man kunna utnyttja Arsenals defensivt sårbara mittfält, antingen genom att Lewandowski droppar ner eller att Marco Reus och Henrikh Mkhitaryan smiter in i ytorna mellan mittfält och backlinje i rätt lägen.

Trots Arsenals utskåpning av Napoli på Emirates i oktober så håller jag som sagt Dortmund som favoriter i det här dubbelmötet, tack vare deras möjlighet att fullt ut gå efter sin ordinarie matchplan. Om det innebär en 1-0-seger för Arsenal under tisdagskvällen och en 2-0-seger för Dortmund i returen låter jag dock vara osagt.

/JJ