Uno di noi

Kostym, rock, slips, tjurnacke, keps och känslor. Bild: Sport.it.

Minns ni Perugia från tidigt 2000-tal? Serse Cosmi hade börjat som tränare i fjärde högsta amatörligan, skjutit som en raket med i tur och ordning hans lokala klubb Pontevecchio och Arezzo ända upp till serie C1 på 9 säsonger. Om jag räknat rätt så blir det sju divisioner. Imponerande.

Men som sagt, Perugia. Serse Cosmi ledde laget som styrdes av en galen, galen president: Luciano Gaucci. Mannen som sparkade sydkoreanske Ahn efter att han (och domarna) skickat Italien ur VM 2002, ville köpa Hanna Ljungberg och köpte talangfulla spelares yngre bröder för att han trodde att likt hos hästarna så fanns talangen i generna. Denne mans lag ledde Cosmi, som för övrigt är född och uppvuxen i just Perugia, under fyra sprudlande säsonger med seger i Intertotocupen som höjdpunkt och nedflyttning till serie B som bottennapp.

Resultatmässigt är det hyfsat imponerande, men troligtvis inget man skulle minnas speciellt länge om det inte vore för just Gaucci, och faktiskt Cosmi själv. Hans uppträdande är fantastiskt. Med en tjurs utseende och en ständig keps på huvudet - ibland från klubben han tränar, ibland helt enkelt med bara sin egen autograf på - lever han sig med i matcherna på ett sätt som är lätt att älska och förstå för oss supportrar.

Serse Cosmi har för övrigt en ultracool hemsida - www.sersecosmi.it - där man bland annat kan läsa att han tycker om Totti, gillar att lyssna på soul och att han "beundrar Agnellis advokat", romanista som han är.

Så, är det då inte underbart att han är tillbaka i serie A, nu i det enda lag som är i närheten av lika kult som det Perugia han ledde för drygt fem år sedan: Livorno.

/JJ