Jänkarnas målvaktstradition

Ian Feuer försöker skola fram den nya Brad Friedel. Bild: The La Galaxy Blog

Ian Feuer öppnade upp en helt ny värld för amerikanska fotbollsmålvakter, som tidigare varit kvar på sin egna kontinent utan större framgång. I en ålder av 17 år åkte han 1988 över till Europa för att testa lyckan i belgiska Club Brügge, som hämtade honom på rekommendation av Toni Schumacher (ja, den Toni Schumacher) som hade Feuer i sin målvaktsskola i USA. Feuer kom visserligen hem till USA två gånger under sin spelarkarriär, men spelade 11 av de kommande 15 åren i först Belgien och sedan i England för storklubbar som West Ham, Wimbledon och Wolves.

Efter Feuers flytt till Belgien kom ett helt drös målvakter till Europa för att prova på spel utomlands, de mest namnkunniga var Juergen Sommer (Luton, QPR), Mike Amman (Charlton), Tony Meola (Watford), Brad Friedel (Bröndby, Galatasaray) och Kasey Keller (ex. Millwall, Spurs, Gladbach, Fulham) som alla kom till Europa under början av 1990-talet. Framgångarna var dock rätt få framgångar, den enda som riktigt etablerade sig då var Kasey Keller. Det skulle dröja till runt milleniumskiftet innan européerna vågade satsa amerikanskt i målet igen.

Friedel återvände till Europa (Liverpool, Blackburn) och fick med sig bland andra Marcus Hahnemann (Fulham, Reading), Zach Thornton (Benfica) och Tim Howard (ManU). Alla utom Thornton har stannat kvar och ett tag var 25% av engelska Premier Leagues ordinarie målvakter födda i USA. Idag finns det andra kända amerikaner i Europa som Luis Robles (Kaiserslautern), Brad Guzan (Aston Villa) och Quentin Westberg (Troyes). Troy Perkins (Vålerenga) och Colin Burns (Ljungskile, Sarpsborg) är två målvakter som tagit chansen i Skandinavien, även om Perkins nyligen lämnade för att återvända till USA. Även Boaz Myhill (Hull) och Paul Rachubka (Blackpool) är födda i USA, men bägge flyttade till England i ung ålder.

Det enda negativa är att USA inte fått fram någon målvakt som är i den absoluta toppen, det vill säga en av världens bästa målvakter. Frågan är då vad som gör amerikanska målvakter så framgångsrika? Visst, det finns en rätt stor mängd så kallade "målvaktsskolor" i USA, men den stora anledningen till målvaktsundret är nog snarare att amerikarnas största sporter (utom ishockey) innehåller bollen på något sätt vilket gör att man är betydligt mer bollvan.

Dessutom brukar amerikanska målvakter oftast vara väldigt atletiskt byggda, det märks framförallt på Aston Villas Brad Guzan som är ett fysiskt praktexemplar men som behöver jobba med den tekniska biten. Det som har varit grejen med amerikanska målvakter är att dom har behövt ett inskolningsår eller två i Europa innan de blivit ordinarie, antagligen på grund av bristande teknikträning i USA. Själv tror jag det dröjer innan USA blir en stor fotbollsnation, men just målvaktsträning är väldigt enkelt att lära ut någorlunda rätt så om 5-10 år kanske vi har välskolade och atletiska amerikanska målvakter som vaktar de europeiska klubbarnas mål, och kanske då kommer de att få fram en målvakt i yttersta världsklass.

Nu ska jänkarna bara lära sig att spela fotboll med fötterna också...

/JH