Ytterliggare en trögstartad slår igenom

Kolla noga. Såhär ser en kultlirare ut.

Mikael Nilsson lirade i svenska division 6 fram till han var 20 år. Jermaine Beckford lirade amatörfotboll fram till Leeds fann honom i en ålder av 21 år. Luca Toni slog inte igenom förrän han var 27-28 år. Edin Dzeko var inte mer än en medelmåttlig talang för fem år sedan.

Argentinaren Castillo är nästan värre. Han kom till Italien som 26-åring för att ha lite semester och läsa klart sina ekonomistudier, men stannade kvar allt längre i landet då den ekonomiska krisen i Argentina gjorde att det var mer fördelaktigt att stanna kvar i Italien. Trots en hel del mål i Serie D och trots att hans klubbar blev uppflyttade fick han inte följa med dom uppåt i seriesystemet då Serie C2 inte tillåter några icke-EU spelare. 2005 fick han dock sitt italienska pass, och följde med Gallipoli upp till Serie C2 trots intresse från Serie B-klubbar. Efter en fin säsong där köpte till slut Serie B-klubben Frosinone upp honom efter lååånga förhandlingar. Han fick dock mestadels agera inhoppare och var inte alls någon succé.

Pisa snappade upp honom för kaffepengar året efter flytten till Frosinone, och visst blev det succé. Hela Pisa, som sommaren 2009 gick i konkurs, presterade riktigt fin fotboll och Castillo var stjärnan med sina 21 mål. Cerci, Kutuzov och Castillo var helt galet bra där framme och Serie A-klubben Lecce spenderade €1,3 miljoner för att få in den 33-åriga Serie A-debutanten. Den första Serie A-säsongen slutade sådär; 7 mål på 30 matcher var okey men inte storklubbslockande direkt. Ändå la Fiorentina upp €0,9 miljoner för att få honom i somras. Det var fyra anledningar till att värvningen blev av:

1. Corvinos relation med Lecce.
2. Castillo kan inte stå ivägen för flera av de mycket intressanta unga anfallarna som Fiorentina håller på att få fram i och med hans höga ålder.
3. Han är billig både i lön och övergångssumma.
4. Det saknades en Gilardino back-up.

Den här säsongen har dock inte alls varit som Castillo trott. Det har bara blivit några få inhopp, och under de minuterna har han varit totalt osynlig. Eller nej, inte direkt osynlig kanske. Han har varit direkt bollrädd, haft teknik som en valross och de flesta av löpstegen han har tagit på fotbollsplanen har kommit när han sprungit från avbytarbänken till motståndarnas straffområde. Men så i gårdagens match, när det stod 1-1 mot Bari, högg hann på en ribbretur och la bollen i mål (via målvakten kan sägas, trots att han var sop-ren framför mål) till 2-1. Han brydde sig inte om att fira målet överhuvudtaget, och några minuter efter målet försöker han stoppa en kontring genom att tackla ned en Barispelare stenhårt bakifrån. Utvisningen var solklar, och visst påminde det lite om Cescs inhopp mot Aston Villa?

In i andra halvlek, fixa extramarginalerna till laget, ut.

Sedan kanske inte Castillo fick den vackraste av sortier igår, men han är ju inte heller någon Cesc. En sjujäkla kultspelare är han dock, den gode José Ignacio Castillo Alvarez. Bara en sådan sak som att denna skitliraren fick Batistutas #9 tyder kultklass. Det är bara att hoppas att Castillo får stanna i Serie A så länge som möjligt. Jag hade nog hellre satt in Djimi Traore på topp än José Ignacio Castillo...

/JH